Strandhäll: ”Tydligt att skönhetsmarknaden måste stramas upp”

NYHETER

Unga kvinnor är de som skadas mest av den oreglerade skönhetsmarknaden, konstaterar regeringen.

Trots det dröjer lagändringar – tidigast nästa år kommer regeringen att lägga fram nya förslag.

– Ett av grundproblemen när det gäller tryggheten för den enskilde är att tydligare reglera vilka som får utföra behandlingarna, säger socialminister Annika Strandhäll (S) till Aftonbladet.

I dagsläget finns det ingen myndighet som har huvudansvar för personer som felbehandlats när de till exempel har tagit bort hår på kroppen genom laser. Anmälningar om skador inkommer både till Konsumentverket, Strålsäkerhetsmyndigheten och Socialstyrelsen.

Strålsäkerhetsmyndigheten har fått in sju anmälningar om personer som skadats i samband med laserbehandlingar under förra året, men om det är representativt för hur det ser ut gentemot hur många som faktiskt skadar sig är svårt att avgöra, säger Johan Gulliksson, utredare på enheten för miljöövervakning på Strålsäkerhetsmyndigheten:

– Säkert är det många som kontaktar sjukvården, andra instanser eller ingen alls. Det går inte att säga att det är en trend åt något håll, det kan vara många fler, men det måste inte vara så. Branschen överlag växer, men när det saknas anmälningsplikt för verksamheterna är det svårt att veta exakt hur mycket.

Förslaget: kommunerna borde kontrollera

Flera statliga utredningar har försökt utröna vilken typ av lagändringar som måste till för att reglera branschen. Utredningarna har dock mötts av kritik från olika remissinstanser och har därför hittills inte lett till några lagändringar.

– Strålsäkerhetsmyndigheten har föreskrifter om laser och IPL men kraven i dessa förhållandevis och mer övergripande och kan förbättras. Det vi har föreslagit är att verksamheterna ska bli anmälningspliktiga mot kommunerna, som därmed skulle kunna göra kontroller i samband med att de inspekterar lokaler. Tyvärr är det ingenting som regeringen gått vidare med, säger Johan Gulliksson.

Utredningar har lagts på hög

Den så kallade ”Skönhetsutredningen” som gjordes 2015 ansågs inte kunna ligga till grund för lagstiftning på grund av den kritik som riktades mot förslagen i utredningen.

I oktober gav därför ansvarig minister Annika Strandhäll (S) Socialstyrelsen ett nytt uppdrag att se över vad hur individens skydd vid skönhetsingrepp kan stärkas och om det bör bli så att de som utför skönhetsingrepp som kan innebära betydande hälsorisker måste ha medicinsk kompetens.

Utredningen ska vara färdig först i september 2018 – därmed dröjer det till tidigast 2019 innan ett lagförslag kan läggas.

Strandhäll ger inget besked om vem som ska kontrollera

Regeringen konstaterade när uppdraget gavs att unga kvinnor är överrepresenterade i statistiken över de som skadas vid skönhetsbehandlingar.

– Det är skrämmande att i princip vem som helst i dagsläget kan göra stora medicinska ingrepp på en annan människa och sen stå helt utan ansvar om det går fel. Vi behöver en gång för alla se över hur vi kan säkra att det ska finnas trygghet för de som gjort ett ingrepp som gått fel så att inte den enskilda personen far illa, säger socialminister Annika Strandhäll till Aftonbladet.

Om ansvaret bör ligga på kommunerna, som Strålsäkerhetsmyndigheten föreslår, vill social- och folkhälsoministern inte kommentera i nuläget.

– Jag kan idag inte avgöra om det behövs någon särskild kontrollfunktion. För mig är det tydligt att området måste stramas upp och att det måste göras ordentligt. Ett av grundproblemen när det gäller tryggheten för den enskilde är att tydligare reglera vilka som får utföra behandlingarna, det är otydligt idag, säger Annika Strandhäll.

Tre toppnyheter 11 januari 00:26
ARTIKELN HANDLAR OM