Politikerna misslyckas – lär av Fattigbloggen

NYHETER

Tips på hur man gör sin blogg till en succé

Riksdagsledamöternas bloggar läses knappt och kommenteras än mindre.

Fattigbloggen på Aftonbladet snittar på 200 kommentarer per dag.

Här är reporter Jessica Ritzéns bästa tips till de bloggande politikerna.

Foto: Jessica Ritzén.

Nästan var fjärde riksdagsledamot bloggar så här i tider då det lättaste sättet att nå väljarna är via nätet.

En granskning som Dagens Nyheter visar att i mars i år bloggade 83 av 349 ledamöter.

Men deras bloggar är allt annat än succéer enligt granskningen.

• 51 av bloggarna hade färre än tio kommentarer under hela månaden, skriver DN.

• 31 av dem hade noll kommentarer.

Snabb succé

Fattigbloggen startade för 27 dagar sedan på aftonbladet.se. Bloggen, som följer reportern Jessica Ritzéns vardag när hon lever på socialbidrag, blev snabt både utskälld, uppmärksammad och hyllad. Och otroligt välbesökt.

Varje dag kommenterar 200 läsare på bloggen.

Jessica Ritzén, som driver Fattigbloggen, säger att hon inte skulle orka blogga om ingen kommenterade, att det vore poänglöst att skriva om ingen lyssnade.

Fattigdomen större än vi anat

Hon tror att bloggen blivit så stor därför att läsarna litar på henne.

– De betraktar mig som både journalist, debattredaktör och privatperson i ett. Jag lyssnar på dem och läser alla inlägger. Sedan använder jag det de berättar, lyfter upp det och granskar själv, säger Jessica Ritzén.

– Folk vågar berätta om fattigdom i bloggen därför att de är anonyma. Det har varit en seriös samhällsdebatt som inte har spårat ur till skillnad mot hur den kan göra i fria debattforum på nätet. Och fattigdomen är större i Sverige än vi någonsin kunnat ana. Det behövs 1000 fattigbloggar.

Vad gör de bloggande politikerna för fel?

– De skriver partiprogram och åsikter i stället för att berätta om vad de tror på och hur de lever. Politik är ju livet och det visar ju den här bloggen.

Men är det så viktigt för politiker att blogga då?

– Bloggen är vår tids torgmöte fast mycket närmare. Det är här politikerna kan möta människor väldigt nära. Om de vågar.