Så laddar EU för nästa kris

NYHETER

Euroledarna vill skapa en särskild krismekanism för eventuella framtida "Greklandsfall".

Detaljerna ska EU-ländernas finansministrar mejsla ut i dag – innan marknaden vaknar till en ny vecka.

Tanken är att det redan ska finnas ett artilleri redo att skjuta av om något annat land skulle hamna i samma akuta ekonomiska nöd som Grekland. EU-ledarna har kritiserats hårt för att de inte reagerat snabbt nog på de grekiska problemen och därmed bidragit till det finansiella tumultet.

Detaljerna för krismekanismen ska presenteras på dagens möte med EU-ländernas finansministrar.

– Vi kommer att försvara euron vad som än krävs, sade EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso i fredags.

Tuffare sanktioner

Euroländerna lovar också att anstränga sig extra för att få ned sina budgetunderskott, som i många fall ligger långt över de 3 procent av BNP som EU-reglerna tillåter.

Dessutom är de beredda att skärpa reglerna i stabilitets- och tillväxtpakten och införa tuffare sanktioner mot länder som bryter mot reglerna.

En hel del av detta är sådant som diskuterats ett tag och som EU-kommissionär Olli Rehn ska presentera förslag om på onsdag.

Pressade av marknaden

Euroländernas ledare möttes under hård press från marknaden. De har hittills haft svårt att övertyga om att de inte tänker låta den grekiska ekonomin kollapsa eller tillåta att andra euroländer med risiga statsfinanser dras med i fallet. Efter förra söndagens beslut om att aktivera de enorma nödlånen på mer än 1 000 miljarder kronor under tre år har situationen i stället förvärrats.

Inte heller den svältkur som den grekiska regeringen tvingats till för att få del av euroländernas och Internationella valutafondens pengar har fått slut på spekulationerna som sätter hela eurosamarbetet i gungning. Misstron mot grekernas förmåga att genomföra åtgärderna är kompakt, särskilt efter veckans urspårade protester i Aten.

Protest från Tyskland

En lång rad euroländer har nu fått klartecken i sina parlament att betala ut sin del av de 80 miljarder euro som eurozonen ska stå för. På fredagen kom även positivt besked från det tyska parlamentet, vilket fick många att dra en suck av lättnad. Tyskland, som lånar ut mest pengar till Grekland efter IMF, har varit den mest motvilliga långivaren i unionen.

Förbundskansler Angela Merkel har fått hård kritik för att ha dragit fötterna efter sig när lånepaketet förhandlats fram och på så vis ha pressat upp priset för att rädda Grekland samtidigt som krisen har fått sprida sig till Portugal och Spanien.

Tyska Författningsdomstolen avvisade på lördagen ett krav från en grupp akademiker att det tyska lånet till Grekland skulle blockeras.

TT