Sverige är sämst på att fixa jobb till unga

Foto: Gustav Hugosson
”GÄLLER ATT VARA FRAMÅT” 19-åringarna Julia Foyer, Hedvig Winther och Tim Bengtsson tar studenten från naturvetenskapligt program på Värmdö gymnasium i sommar. De vet att det är tufft på arbetsmarknaden för unga, men har inte gett upp för egen del. ”Det gäller att tro på sig själv, tror jag”, säger Tim. ”Det gäller att vara framåt, söka många jobb och vara engagerad­”, säger Hedvig. ”Det gäller nog att vara ansvarsfull och ta chansen när den kommer”, säger Julia.

avAnette Holmqvist, Pär Karlsson

NYHETER

Sverige är sämst i världen på att ge unga jobb.

Ett av huvudskälen: en gymnasieskola som inte fungerar.

– Jag hade gärna lärt mig mer om hur det funkar på arbetsmarknaden, säger­ Tim Bengtsson, 19, som tar studenten om några månader.

Arbetslösa i åldern 15-24 år i procent i januari månad.

De unga arbetslösa är i dag lika många som befolkningen i Örebro kommun: 137 000 personer mellan 15 och 24 år står utan arbete. Det placerar Sverige i den absoluta botten när OECD, den ekonomiska samarbetsorganisationen för världens rika länder, listar hur bra medlemmarna är på att få in sina unga i arbete.

Var fjärde utan jobb

I Sverige är 24,2 procent av de unga, som står till arbetsmarknadens förfogande, arbetslösa. För hela befolkningen är siffran 8,0. Bland de under 24 år är det dock hälften som studerar på heltid och har sökt jobb vid sidan av.

Både Svenskt Näringsliv och LO är överens. Den största förklaringen till kata­strofsiffrorna är att gymnasieskolan inte fungerar. Alltför många unga går ut med ofullständiga betyg. Men också ungdomarnas egna val påverkar. I dag väljer alltför många gymnasieutbildning utan en tanke på att det ska leda till jobb.

– Det är 20–25 procent som inte får godkända betyg. Av de som får godkänt går många på utbildningar där det utbildas fler än vad som behövs. Vi brukar nämna utbildningar som turism, media och frisör som exempel, säger Christer Ågren, vice vd på Svenskt Näringsliv.

”Förödande”

Bristen på praktik ute på arbetsplatser är också ett stort problem, enligt LO-ekonomen Thomas Carlén.

– Många unga har inte någon arbetslivserfarenhet, vilket man kan få av praktik eller om man jobbar extra. Har man dessutom bristande gymnasieutbildning är det fullständigt förödande, säger han.

Tre av de ungdomar som snart ska ge sig ut på en osäker arbetsmarknad är 19-åringarna Tim Bengtsson, Hedvig Winther och Julia Foyer. De läser naturvetenskapligt program på Värmdö gymnasium.

– Jag har hört att det är svårt att få jobb, men jag är inte så orolig. Jag funderar på att jobba efter studenten och sen åka och plugga spanska i Spanien. Efter det vill jag nog plugga medicin, säger Julia Foyer.

Jobbar extra

Hedvig Winther överväger att sätta sig skolbänken direkt.

– Jag funderar på något inom natur eller miljö. Kanske­ vill jag bli agronom, säger­ hon.

Alla tre har jobbat extra på somrarna och tror att de måste gå vidare till universitet för att få bra jobb. Men samtidigt hade de gärna varit­ bättre förberedda.

– Det hade varit kul om vi hade fått prova på några högre utbildningar under några dagar. Jag hade gärna varit med och sett hur det fungerar att studera på Karolinska­, säger Julia Foyer­.

”Kostar pengar”

Hur ungdomsarbetslösheten ska motas tillbaka råder­ det delade meningar om. Svenskt Näringsliv vill ha större flexibilitet på arbetsmarknaden och lägre ingångslöner. LO menar att det inte är där problemet ligger utan vill i stället subventionera jobb för de unga som är långtidsarbetslösa. Och satsa på fler sommarjobb.

– Det finns en växande grupp ungdomar som inte kommer att vara attraktiva på arbetsmarknaden om det fortsätter så här. Det kostar pengar för samhället men är framför allt fruktansvärt för de här individerna, säger Thomas Carlén­.

ARTIKELN HANDLAR OM