Lars, 58, övergav den svenska sjukvården

Av: Mary Mårtensson

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 4 | Foto: Amanda Lindgren
Fick prostatacancer När Lars Murman, 58, drabbades av prostatacancer fick han olika besked av olika läkare om vilken behandling han skulle välja. Han tog då reda på fakta på egen hand.

Opereras eller strålas?

Lars Murman, 58, fick motstridiga rekommendationer av olika läkare när han blev sjuk i prostatacancer.

Det slutade med att han betalade över 200 000 kronor för behandling – i Finland.

– Man tar ju livsavgörande beslut som cancerpatient, säger han.

Lars Murman, 58, förlitade sig på läkarna när han fick veta att han hade prostatacancer i juni 2013.

Via sin privata sjukvårdsförsäkring blev han hänvisad till en privatklinik i Stockholm. Av urologen fick han det lugnande beskedet att tumören inte var aggressiv och att cancern inte hade spridit sig utanför prostatan.

– Men det kunde ju läkaren inte veta, säger Lars Murman.

Läkarens bedömning baserades på PSA-värdet och vävnadsproverna, biopsier. Han rekommenderade operation.

Lars fick välja. Ville han ta bort "lite mindre" – eller "lite mera"?  "Lite mindre" skulle inte påverka potensen, medan risken för aggressiv prostatacancer skulle öka med 30 procent.

Och "lite mera"?

– "Då", sa läkaren, "blir du förmodligen impotent resten av livet".

• Vad valde du?

 – "Ta bort mera", var mitt svar. Om min hustru får välja så vill hon ha en levande kille.

Efteråt konsulterade han sin egen urolog. Det visade sig att de båda urologerna var oense både om tumörens läge och om lämplig behandling. Lars Murman bestämde sig då för att själv betala för en MR, magnetkameraskanning, för att få besked om exakt var tumören satt.

For till Finland

Han fick söka sig utanför Sverige gränser, till ett privat cancersjukhus i Finland, Docrates. Det var i augusti 2013.

Två månader tidigare togs biopsier från prostatan på privatkliniken i Stockholm. Sent samma junikväll började Lars Murman skaka av frossa. Han insåg att han hade drabbats av sepsis - livshotande blodförgiftning - och tog sig till akuten på Södersjukhuset.

– Jag fick ta en nummerlapp och sätta mig och vänta, säger han.

Sepsis kan leda till organsvikt och död inom ett dygn, utan behandling

Lyckligtvis uppmärksammades hans tillstånd av en sjuksköterska. Sedan skedde allt i rekordfart. Stora doser antibiotika rakt in i blodet.

Därefter blev han kvar på sjukhuset i tre veckor, totalt.

– Jag hade ju kunnat stryka med, säger Lars Murman.

– Men personalen på urologen var lysande.

Resistenta bakterier

Lars Murman insjuknade när proverna togs från prostatan. Det sker via ändtarmen och antibiotika ges därför i förebyggande syfte. Men då visste ingen att han bar på multiresistenta bakterier med ESBL. Det är tarmbakterier med ett enzym som bryter ned de flesta penicilliner.

– Det tog mig två månader att bli frisk.

Det hade kunnat undvikas med ett avföringsprov.

Så varifrån kom de multiresistenta bakterierna?

– Jag hade vandrat i Asien, tio dagar per år under många år, i Laos, Kambodja, Burma och Vietnam, det var därifrån.

I augusti 2013, efter att ha gjort både en MR och en PET-scanning i Finland, så fick Lars Murman helt nya och andra besked än i Sverige. Tumören hade vuxit igenom prostataväggen och riskerade att sprida sig till andra organ.

– Läkaren sa "Den kan du inte operera, utan den måste strålas".

Inga biverkningar

Efter att ha läst på mer och talat med en rad läkare bedömde Lars Murman att strålning var den korrekta behandlingen för hans typ av cancertumör. Och eftersom han kände sig trygg med läkarna på det finska cancersjukhuset så valde han det. Men landstinget i Stockholm nekade honom ersättning, han skulle få betala allt själv.

Månaden därpå påbörjades strålbehandlingen som pågick alla vardagar i åtta veckor. Sedan följde hormonbehandling i sex månader.

– Generellt mår jag lika bra som innan. Jag har inte fått några biverkningar av strålningen alls, säger Lars Murman.

Det kostade honom 235  000 kronor. Men han chansade och skickade in journaler och kvitton med en motivering till Försäkringskassan, som överraskande beslutade att betala ut 215 000  kronor.

– Det är vad en likvärdig behandling skulle ha kostat i Sverige, säger han.

Tar det lugnare

I dag har Lars Murman två råd till andra män med prostatacancer:

1. Ta reda på fakta.

2. Skaffa dig en "second opinion" - en bedömning från ytterligare en läkare.

– När man får ett sådant här besked så litar man ju till hundra procent på läkaren. Om läkaren säger vad du ska göra så gör du ju det. Men jag menar att läkaren är ett slags konsult, så därför ska man tala med två eller tre.

När Lars Murman fick cancer fattade han ännu ett avgörande beslut, han hoppade av karriären. Sexdagarsvecka och ständig övertid som tidigare vd är sedan länge historia.

– Nu jobbar jag halvtid. Det känns underbart. Det är ju en lyx. Jag ville ta det lugnare.

Prostatacancer och Mustaschkampen

Prostatacancer

Tumörsjukdom i prostatan och den vanligaste cancern i Sverige. Drabbar cirka 10 000 män årligen i Sverige.

Orsakerna är inte klarlagda. Cirka 10 procent av fallen är ärftliga.

Genomsnittsåldern vid diagnos är 70 år. Sällsynt hos män under 50 år.

Prostatacancer ger i ett tidigt stadium ofta inga symtom alls. Kan orsaka dessa problem: behov av att kissa ofta, oförmåga eller svårigheter att kissa, smärta vid urinering, erektionssvårigheter, smärtsamma utlösningar, blod i urin eller sädesvätska, smärtor eller stelhet i längdrygg, höfter eller i lårens överdel.

Prostatacancerförbundet

En riksorganisation med regionala och lokala patientföreningar som verkar för ökad kunskap om prostatacancer och bedriver stödverksamhet för drabbade och närstående.

Väcker också opinion för en bättre vård som ska bidra till högre livskvalitet samt stöder forskning och utveckling genom

Mustaschkampen 2015

Mustaschkampen arrangeras av Prostatacancerförbundet för att öka uppmärksamheten kring sjukdomen och samla in pengar till forskningen.

Läs mer om Mustaschkampen här.

PSA

Ett prostataspecifikt antigen – ett protein som bildas i prostatakörteln. Det finns normalt i låga halter i blodet men vid prostatacancer är halterna förhöjda. Förhöjda PSA-värden behöver dock inte betyda prostatacancer utan även godartad prostataförstoring och infektioner i prostata kan ge förhöjda värden. Det är ett enkelt blodprov.

Källor: Prostatacancerförbundet; NPCR.

Så kan du hjälpa

Medverka i Mustaschkampen 2015 mot prostatacancer!

Sma:a Blått50 eller Blått100 till 729 29 för att skänka 50 eller 100kr.

Eller swisha valfritt belopp på nummer 1230 566 273.

Publicerad: