Tvillingsystern försvann

NYHETER

Nioåriga Linnea och hennes mamma Åsa letar desperat efter Amanda: Jag kan inte ge upp nu

Foto: HENNES älskade SYSTER ÄR BORTA Åsa Rosén och hennes dotter Linnea överlevde katastrofen – men efter Linneas syster Amanda finns inga spår. Det sista Åsa minns innan dödsvågen forsade in är att hon höll Amanda i handen. Nu söker de efter henne överallt – och hoppas på ett mirakel. ”Jag kan inte ge upp nu. Jag måste sluföra det här”, säger Åsa.

PHUKET

Linnea Rosén, 9, överlevde flodvågen vid Khao Lak.

Men hennes tvillingsyster Amanda är försvunnen och för varje dag som går minskar hoppet att hitta henne vid liv.

– Vi får kanske ändå vara glada att 75 procent av vår familj klarat sig. I många andra familjer är alla försvunna, säger deras mamma Åsa Rosén, 36.

Foto: var finns amanda? Åsa Rosén och Linnea letar efter Amandas namn på listorna över saknade som hänger på svenska konsulatet i Phuket.

Men ännu har Åsa Rosén inte gett upp hoppet. Sedan i måndags har hon åkt till sjukhus efter sjukhus och sökt efter sin dotter.

I torsdags kom hennes pappa Tommy Rosén ner för att stötta familjen och hjälpa till i sökandet.

– Jag kan inte ge upp nu. Jag måste slutföra det här. Men jag måste även ta hand om Linnea och därför är det skönt att pappa kommit ner.

– Det är extra jobbigt eftersom det är Linneas tvillingsyster som är borta.

Familjen Rosén från Norrköping kom till Green Beach Resort i Khao Lak i söndags morse från Norrköping. Det var fjärde året i rad de åkte på vintersemester till Khao Lak.

Havet såg konstigt ut

– Vi anlände till hotellet femton minuter innan flodvågen kom. Eftersom våra rum inte var klara gick vi ner till stranden och tog var sin milkshake.

När Åsa Rosén tittade ut mot havet tyckte hon det såg annorlunda ut.

– Det var en grå rand vid horisonten. Jag ville gå därifrån, men min man Lasse sa att det inte var någon fara.

Åsa Rosén tog ändå de två tvillingflickorna i handen och började gå upp mot hotellet.

– Jag kände på mig att något inte stod rätt till. Jag tror att jag var den första som började springa.

Sedan kom dånet när flodvågen rullade in mot Khao Lak med full kraft. Åsa Rosén drog de båda tvillingflickorna uppför en trappa i en hotellbyggnad för att komma högre upp.

Höll Amanda i handen

Hon hade redan fått upp Linnea på en högre avsats och höll Amanda i handen när vattnet forsade in.

– Sedan minns jag inte mycket mer än att jag fick tag i en glassbox och klamrade mig fast vid den. I vattnet låg en tysk flicka som jag kramade om och som jag fick att hålla sig fast i boxen.

Plötsligt tappade Åsa Rosén taget om glassboxen. Hon drogs med av vattnet innan hon lyckades få armarna om ett träd.

– När jag hängde i trädet såg jag en flicka långt ute i vattnet som satt på en bräda. Jag tyckte det såg ut som Linnea och skrek hennes namn.

Hon sa åt Linnea att klamra sig fast vid ett stort träd. När flodvågen gick tillbaka hängde mor och dotter ett par hundra meter från varandra i var sitt träd.

–?På något sätt lyckades jag ta mig över till hennes träd.

Spöklikt tyst

Det var då spöklikt tyst på platsen. Någonstans hördes en man skrika på hjälp, men Åsa vågade inte gå ner från trädet för att se var han fanns.

– En skadad och chockad svensk kvinna kom vacklande upp från havet och sa att hon förlorat sina glasögon. Vi fick upp henne i vårt träd. Jag vet inte vad som hände henne sedan. Allt jag vet var att hon hette Sara och var i min ålder.

Efter att ha evakuerats från stranden fördes Åsa Rosén och Linnea upp till ett bungalowområde i bergen.

På en uppsamlingsplats vid ett tempel fick hon sedan veta att hennes man Lars Nilsson var skadad och förts till sjukhus.

– Han har nu förts vidare till ett sjukhus i Bangkok där han vårdas för benbrott och frakturer.

Hoppas på ett under

Ännu hoppas Åsa Rosén och Linnea att det ska ske ett under och att de hittar Amanda vid liv på något sjukhus.

– När jag hängde i trädet ensam kände jag att jag inte ville vara med längre. Jag var nära att ge upp. Då räddade Linnea mig.

– Därför kan jag inte ge upp nu.

Per-Ola Ohlsson