Varnar för ny folkhälsokris
”Livet fungerar – men håller inte ihop”
Publicerad 2026-01-31
Sverige hör till världens lyckligaste länder – men inte för alla.
En ny studie visar att unga vuxna mår sämst av alla, med hög ångest, känsla av meningslöshet och stark ensamhet.
– Vi har byggt ett samhälle som fungerar – men som inte alltid känns värt att leva i, säger forskaren Luis de Miranda.
Sverige rankas återkommande som ett av världens lyckligaste länder.
Samtidigt framkommer ett paradoxalt och oroande mönster: unga vuxna, särskilt i åldern 18–24 år, rapporterar lägst livstillfredsställelse, minst mening med livet och psykiskt välbefinnande – trots materiell trygghet och höga framtidsförväntningar.
Den svenska studien Flourishing in Sweden: Great overall – but not for all visar att unga skattar lägst på nästan alla positiva indikatorer: lycka, balans, mening, syfte och ekonomisk trygghet.
Samtidigt rapporteras de högst nivåer av ångest, ensamhet och psykisk belastning.
– Det handlar inte om bortskämdhet eller brist på resurser. Det handlar om att livet saknar riktning. Det här är inget som kan avfärdas som tillfälligt missnöje. Det pekar på ett djupare strukturellt problem, säger Luis de Miranda, docent i bioetik vid Uppsala universitet och som bland annat kommenterat studien på DN Debatt.
Sverige sticker ut – på fel sätt
Samtidigt är han noga med att påpeka att studien inte ger ”hela sanningen” men är ”mycket värdefull eftersom den öppnar för ett nödvändigt samhällssamtal”.
– Det här är en varningssignal. Vi ser en form av existentiell kris mitt i välfärden.
– Dock behöver ordet kris inte betyda sammanbrott utan kan också ses som ett avgörande historiskt ögonblick där något nytt antingen kan ta form, eller gå förlorat.
Resultaten av studien sticker dock ut även internationellt.
Enligt World Happiness Report är Sverige ett av endast sju länder där personer under 30 år är den minst nöjda åldersgruppen. Om lyckorankingen baserades på unga skulle Sverige rasa från fjärde till runt 30:e plats – bakom länder som Kosovo och Belize.
– Vi har byggt ett samhälle som fungerar bra när livet är etablerat. Men det fungerar dåligt när livet håller på att bli till, säger Luis de Miranda.
Ensam trots vänner
Han konstaterar att Sverige präglas av hög materiell trygghet, stark individualism och effektivitet, men att den existentiella dimensionen – frågan om varför vi lever – har en liten plats.
Samtidigt menar han att traditionella strukturer som tidigare gav människor riktning – exempelvis religion, politiska visioner och kollektiva berättelser – har försvagats.
Ansvaret för mening har enligt Luis de Miranda i stället lagts på individen.
– Meningen har reducerats till något privat, nästan som ett fritidsintresse. Inte som något samhället behöver bära gemensamt.
Men ensamheten bland unga handlar enligt Luis de Miranda inte främst om att sakna vänner utan beskrivs som mer existentiell.
– Man kan vara ensam mitt i ett socialt sammanhang. Ensamhet uppstår när livet inte känns begripligt, när vardagen inte hänger ihop med framtiden eller med något större än individen själv.
Något som förstärks av den digitala värld vi lever i.
– Man kan tillhöra allt, men vara djupt engagerad i ingenting.
Äldre mår bättre än unga
Men även om studien visar på låg mening av unga så flaggar Luis de Miranda för att resultaten delvis kan spegla hur frågorna ställs.
– Unga som är reflekterande, försiktiga och vägrar förenkla kan straffas i enkäter. När mening mäts genom frågor som ”förstår du ditt livs syfte?” kan osäkerheten kring svaret tolkas som meningsbrist när det i stället kan vara ett tecken på eftertanke.
Samtidigt konstateras att äldre svenskar generellt mår bättre än unga – både när det gäller lycka, mening, trygghet och social tillhörighet.
– De har haft tid att integrera sina liv. De har ofta funnit former för mening som inte är beroende av ständig prestation.
Studien stödjer också teorin om : att äldre ofta utvecklar större acceptans, mindre egocentrisk målinriktning och mer frid med livet över tid.
– Frågan är om unga mår dåligt av goda skäl. De vill inte nöja sig med trygghet. De vill ha värdighet, ideal och riktning.
Unga svenskar idag har enligt studien höga framtidsförväntningar – men lågt välbefinnande i nuet. Många tvingas acceptera osäkra jobb, dyra boenden och uppskjutna relationer i hopp om att livet ska börja senare, förklarar Luis de Miranda.
– När välbefinnande alltid ligger i framtiden blir nuet ett transportstråk. Man lever inte i sitt liv, utan för ett liv som ännu inte finns.
”En filosofisk ohälsa”
Luis de Miranda beskriver den här utvecklingen som en ”filosofisk ohälsa”.
– Det är när livet fungerar på ytan, men inte håller ihop på djupet.
Lösningen är enligt honom dock inte fler aktiviteter eller fler individuella insatser utan kräver ett gemensamt omtag.
– Vi måste börja ta existentiella frågor på allvar som samhällsfrågor och inte se det som privata problem. Det handlar om att skapa sammanhang, språk och platser där unga får möjlighet att bidra till något som sträcker sig bortom prestation och status.
Sverige behöver, menar han, komplettera välfärden med något som saknas i dag.
– En kultur som hjälper människor att förstå varför de lever – inte bara hur.