”Vi saknar Fanny varje dag”

Ett halvår efter flygkatastrofen som krävde nio liv

avSusanna Nygren

Publicerad:
Uppdaterad:

Den tragiska flygolyckan i somras krävde nio människors liv.

Katarina Jokiaho tänker ständigt på sin dotter Fanny som dog i kraschen.

– Vi saknar henne varje dag. Att bara få prata med henne varje dag. Det saknar man, säger hon.

För anhöriga är olyckan fortfarande ett öppet sår.

Söndagen den 14 juli skulle Fanny Jokiaho, 26, göra det hon älskade, hoppa fallskärm med vännerna i Umeå fallskärmsklubb.

Strax efter 13.30 lyfte planet med de åtta hopparna från Umeå flygplats. Det var av typen Gippsaero GA8 Airvan. Planet steg till över 4 000 meters höjd. Sen gick något fruktansvärt fel.

Planet störtade rakt ned på ön Storsandskär mitt i Umeälven. Skräckslagna människor på marken såg hur planet roterade i luften och tappade delar.

Fanny Jokiaho och de andra i planet dog. När räddningstjänsten nådde vraket konstaterade de att det inte fanns något liv kvar att rädda.

Nu har det gått ett halvår sedan Katarina Jokiaho, 56, förlorade sin dotter i en av Sveriges värsta flygolyckor. Men för henne är det fortfarande som i går.

– Det är väldigt nära fortfarande. Man kan inte riktigt ta in det heller, säger Katrina Jokiaho.

Foto: privat
Fanny Jokiaho omkom i flygplanskraschen

Ville hjälpa unga

Dottern Fanny, 26, hade nyligen förälskat sig i fallskärmshoppning. Hon gjorde sina första hopp våren 2019. Hennes familj såg att hon brann för sporten.

– Hon älskade det. Jag var också lycklig med henne för de hade så fin gemenskap i fallskärmsklubben, säger Katarina.

Hon målar en bild av en stark ung kvinna som gärna utmanade sig själv. Innan fallskärmshoppningen hade Fanny hållit på med bergsklättring och bestigit Kebnekaise.

– När hon började med något var det till 150 procent. Hon var en sportig människa som ville uppleva mycket.

Dottern hade också en stark vilja med sitt yrkesval. Hon ville göra världen lite bättre att leva i. Därför hade hon börjat läsa till socionom. Planen var att jobba med barn och ungdomar som har det tufft.

– Fanny var helt fördomsfri och hade en stark vilja att förändra samhället till det bättre, säger hennes mamma.

Planen i luften igen

Kort efter flygolyckan fick flygplansmodellen flygförbud, utfärdat av den europeiska flygsäkerhetsmyndigheten EASA. Australien och Nya Zeeland följde efter. Det fanns en misstanke om att planet kunde drabbas av metallutmattning.

Förbudet lyftes dock redan efter fem dagar. Myndigheterna ansåg det klarlagt att inga andra plan av samma modell visade tecken på metallutmattning.

Den 18 september presenterade Statens haverikommission sin delrapport. Den avfärdade helt teorin om metallutmattning.

– Det fanns inga utmattningstecken på planet, ingenting som tyder på att det var slitet, sa Peter Swaffer, avdelningschef för civil luftfart på Statens haverikommission.

Någon slutgiltig förklaring till varför olyckan skett hade utredarna inte då. Men det fanns indikationer på att planet hade varit tungt lastat och baktungt.

– Det gör det inte oflygbart, men det försvårar, sa Swaffer.

1 av 2 | Foto: AFTONBLADET / 85326

Utredningsdelen är klar

Anhöriga väntar nu spänt på haverikommissionens utlåtande om olyckan. Det presenteras i början av 2020.

– Alla berörda kommer att bjudas in till ett haverisammanträde. Det blir någon gång i första hälften av februari, säger Peter Swaffer.

Utredningsdelen av flygkraschen är klar, förklarar han. Nu återstår att sätta ihop resultatet. Efter haverisammanträdet kommer troligen den officiella slutrapporten läggas fram i månadsskiftet mars - april.

Swaffer vill inte säga något om vad utredarna har kommit fram till. Men han lovar att många frågetecken rätas ut.

– Jag känner mig trygg med att vi kommer kunna förmedla vad som har hänt och varför.

För Katarina Jokiaho är haverikommissionens slutrapport en viktig pusselbit för att kunna gå vidare.

– Vi får inte tillbaka de nio fina människorna. Men man vill veta varför det hände. Så att det aldrig händer igen.

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM