Utredare: Mer tvångsmedel mot säkerhetshot

Av: TT

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 2 | Foto: Janerik Henriksson/TT
Säkerhetspolisen ska få ökade befogenheter mot utlänningar som anses utgöra ett säkerhetshot, enligt en utredning som överlämnats till inrikesminister Mikael Damberg (S).

Säpo ska i större utsträckning få använda hemliga tvångsmedel mot utlänningar som anses vara ett säkerhetshot. Brott mot anmälningsplikten ska kunna ge två års fängelse, föreslår regeringens utredare.

Kritiken mot att misstankar hemlighålls avfärdas.

Utredaren Gunnel Lindberg föreslår att tiden som personer, som inte kan utvisas men anses vara ett säkerhetshot, kan hållas i förvar förlängs i upp till tre år. Det rör sig om personer som kan antas vilja begå någon form av terrorbrott, eller av andra skäl bedöms utgöra ett hot.

– Här finns flera bestämmelser som avsevärt skärper Säpos kontroller av utlänningar som fått utvisningsbeslut men som finns kvar eftersom det inte finns möjlighet att verkställa utvisningarna, säger inrikesminister Mikael Damberg (S) på en pressträff där utredningen presenteras.

Lindberg föreslår även att Säpo ska kunna beslagta elektronisk kommunikationsutrustning i 24 timmar och kopiera innehållet. Sådan utrustning ska också kunna övervakas. Utlänningar som utgör hot, men inte är i förvar, ska inte längre få lämna sin vistelseort.

Delar inte kritik

Däremot vill inte utredaren ge klartecken för elektronisk övervakning som fotboja.

– Det skulle inte uppväga nackdelarna, säger hon.

Damberg vill höra vad remissinstanserna säger om fotboja innan han tar ställning.

Kritiker anser att redan den nuvarande lagen brister i rättssäkerhet eftersom varken de som utpekas som säkerhetshot av Säpo, eller svenska domstolar, får veta i detalj vad bedömningen går ut på. Lindberg delar inte kritiken.

– Det här är ett förvaltningsförfarande, inget brottmålsförfarande. Där har man större möjlighet att sekretessbelägga. Man kan inte jämföra med den insyn som finns i brottmål, säger hon.

Imamer

Däremot ska den misstänkte, för att stärka rättssäkerheten, alltid företrädas av legitimerade advokater.

Damberg tycker också att informationsinskränkningen är rimlig.

– Vi vill inte röja uppgifter om Säkerhetspolisens arbetsmetoder, eller uppgifter som kan avvärja hot mot rikets säkerhet, säger han.

I fjol uppmärksammades att flera islamistiska imamer som hölls i förvar, eller hade anmälningsplikt, inte fick veta i detalj varför de utpekats som säkerhetsrisker. De ska utvisas men besluten verkställs inte eftersom de riskerar repressalier i sina hemländer.

De kan alltså inte bemöta misstankarna mot dem, men Damberg anser inte att man därmed bara måste lita på Säpos bedömningar.

– Det finns fortfarande en prövning i olika instanser och ytterst avgör regeringen, säger inrikesministern.

Publicerad: