Lågutbildade och ogifta får sämre vård

Ny analys avslöjar ojämlikheter i vården av patienter med cancer: ”Det skiljer stort mellan regionerna”

avMary Mårtensson

Publicerad:

Cancer upptäcks senare hos ogifta än hos gifta.

Det visar en ny analys av cancervården.

– Är vår vård god och jämlik? Det är en grundfråga – det här illustrerar tydligt det, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör på Vårdanalys.

En färsk rapport avslöjar en ojämlik cancervård med stora och omotiverade skillnader.

– Vi har tittat utifrån ett jämlikhetsperspektiv på nationell nivå. Svensk vård ska vara god och jämlik. Det är individens behov som ska styra, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys).

1 av 2 | Foto: Lina Siksjö
Väntetider och hur vården planeras är två områden där det skiljer stort mellan de olika regionernas cancervård.

Omotiverade skillnader

Myndigheten har undersökt skillnader i vården vid cancer i lunga, bröst, prostata, tjocktarm och ändtarm hos dem som insjuknade 2010–2016.

– Vi har med hjälp av data kunnat ta hänsyn till skillnader som är motiverade. Och kvar är då de omotiverade skillnaderna. De finns framför allt på regional nivå, säger Jean-Luc af Geijerstam.

De faktorer som analyserats är kön, födelseland, civilstånd, utbildningsnivå och region – och deras betydelse för vilken vård patienten får.

Resultaten visar att det finns omotiverade skillnader i vården av cancersjuka. Men det finns även skillnader när cancern upptäcks.

Sticker någon av dessa fem faktorer ut?

– Alla har effekt, men det som sticker ut är civilstånd. Datavariabeln är ogift. Civilstånd har väldigt stor påverkan på hur tidigt man upptäcker cancer. Det vet vi från olika studier.

Att cancern upptäcks i ett tidigt skede är vanligare bland gifta än ogifta. Som gift har man kanske ett större nätverk och en partner som kan stötta.

Sämre prognos

Även utbildningsnivå har betydelse. Cancer upptäcks oftare i ett tidigt stadium hos dem med eftergymnasial utbildning än bland dem med kortare utbildning.

– Upptäcker man den sent så kommer man till vården senare. Sjukdomen blir svårare att behandla. Då är ofta behandlingsalternativen mycket färre och prognosen sämre.

Varför får lågutbildade och ogifta sämre vård?

– Jag tror att det är en kombination av vårdens förmåga att möta behoven – och vilka kunskaper man själv har om sin kropp och om sjukdomar. Det är klart att utbildningsnivå har en koppling till det.

Väntetiderna skiljer

Stora regionala skillnader finns även vad gäller väntetider, i vilket stadium som cancern upptäcks och hur stor andel av patienterna som
genomgår ”multidisciplinär konferens”. Där deltar alla som är ansvariga för vården av patienten, som kirurg, onkolog och röntgenläkare.

– Där skiljer det stort mellan regionerna. I vissa landsting är det nästan nio av tio patienter som genomgår en multidisciplinär konferens, i andra är det bara hälften, säger Jean-Luc af Geijerstam.

Vad kan vården göra för att motverka skillnaderna?

– Vården behöver tydligare utgå från patienternas behov. Mycket handlar om det preventiva arbetet och den tidigare upptäckten.

Vad behöver ansvariga politiker göra?

– Regeringen måste titta över hela riket, vad sticker ut här. Sedan måste man jobba med resultatet. Det är nästa steg och det är jätteviktigt, säger Jean-Luc af Geijerstam.

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM

Cancer