Bildt: Iranavtalet borde ha fått fredspriset istället

NYHETER

Nobels Fredspris 2017 tilldelas International Campaign to Abolish Nuclear Weapons (ICAN), en paraplyorganisation för aktörer som kämpar mot kärnvapen.

– Wow. Jag är chockad, det här är fantastiskt, vilken ära, säger svenskan Beatrice Fihn, generalsekreterare för ICAN, när hon tog emot beskedet.

Så här reagerade världen på beskedet.

Foto: REUTERS

ICAN får priset "för sitt arbete för att uppmärksamma de fruktansvärda humanitära konsekvenserna av all användning av kärnvapen, och för sina banbrytande ansträngningar att uppnå ett fördragsbaserat förbud mot sådana vapen", skriver norska Nobelkommittén i sin motivering.

Josefin Lind, generalsekreterare för Svenska läkare mot kärnvapen, som är en del av ICAN, säger till TT:

– Jag är väldigt förvånad men otroligt glad och stolt över att allt det som vi i kampanjen har jobbat med världen över erkänns, att Nobelkommittén sett det vi har gjort.

Utrikesminister Margot Wallström:

– Det är förstås roligt. Det är välförtjänt och det är på tiden. Det är en organisation som har arbetat hårt sedan 2007 utifrån en moralisk och humanitär synvinkel.

Tidigare utrikesministern Carl Bildt är dock inte lika positiv:

”Den norska Nobelkommittén går sin egen väg, men kärnenergiavtalet med Iran har uppnått något konkret och skulle ha förtjänat ett pris”, skriver han på Twitter.

Angela Merkel, en av förhandsfavoriterna:

”Tyskland stödjer tanken på en värld utan kärnvapen och gratulerar norska Nobelkommittén till beslutet att ge fredspriset till Internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen (ICAN)”, säger en talesperson för tyska regeringen, enligt TT.

Fler reaktioner på priset (uppdateras):

Försvarsalliansen Nato:

"Nato är inriktat på att bibehålla fred och skapa förutsättningar för en värld utan kärnvapen. Det målet delar vi med ICAN och jag välkomnar den uppmärksamhet som frågan nu ges av Nobelkommittén", skriver Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i ett uttalande, enligt TT.

Fast han tror inte på själva avtalet.

"Avtalet för oss inte närmare målet om en värld utan kärnvapen. I stället riskerar det att underminera de framsteg vi gjort genom åren vad gäller nedrustning och icke-spridning", skriver Stoltenberg.

5 kontroversiella fredspristagare 00:29
FAKTA

Nobels fredspris

  • Nobels fredspris utses, i enlighet med Alfred Nobels testamente, av den norska Nobelkommittén som i sin tur utses av det norska Stortinget.

  • Kommittén bildades i april 1897, men kunde dela ut sitt första pris först 1901, då till Henry Dunant, schweizisk grundare av Röda Korset, samt franske fredsaktivisten Frédéric Passy.

  • Första kvinna att prisas var österrikiskan Bertha von Suttner 1905.

  • Priset ska enligt testamentet gå till "broderskap mellan nationer, avskaffande eller minskande av arméer och för att upprätthålla och främja fred i världen".

  • Världsdelsmässigt har Europa 48 individuella pristagare, Nordamerika 24, Asien 18, Afrika 10 och Sydamerika 3.

  • Fem svenskar har fått fredspriset: Klas Pontus Arnoldson (1908), Hjalmar Branting (1921), Nathan Söderblom (1930), Dag Hammarskjöld (1961) och Alva Myrdal (1982).

FAKTA

De 35 senaste pristagarna

2016: Juan Manuel Santos

2015: Tunisiens nationella dialogkvartett

2014: Malala Yousafzai, Kalilash Satyarthi

2013: Organisationen för förbud mot kemiska vapen

2012: EU

2011:  Ellen Johnson Sirleaf, Leymah Gbowee och Tawakkul Karman, kvinnliga frihetskämpar.

2010: Liu Xiaobo, kinesisk dissident.

2009: Barack Obama.

2008: Martti Ahtisaari, diplomat, f d finsk president.

2007: Al Gore, miljöaktivist, f d amerikansk presidentkandidat samt FN:s klimatpanel (IPCC).

2006: Muhammad Yunus, mikrofinansinstitutet Grameen Bank.

2005: Mohamed ElBaradei, chef vid IAEA, internationella atomenergiorganet.

2004: Wangari Maathai, grundare av Green Belt Movement.

2003: Shirin Ebadi, jurist och aktivist som försvarat iranska oppositionella.

2002: Jimmy Carter, f d amerikansk president, för sin kamp för mänskliga rättigheter.

2001: Kofi Annan, som FN:s generalsekreterare.

2000: Kim Dae-Jung, f d sydkoreansk president.

1999: Läkare utan gränser.

1998 - John Hume, David Trimble.

1997 - Internationella kampanjen mot landminor.

1996 - Carlos Filipe Ximenes Belo, José Ramos-Horta.

1995 - Joseph Rotblat, Pugwashrörelsen.

1994 - Yasser Arafat, Shimon Peres, Yitzhak Rabin.

1993 - Nelson Mandela och FW de Klerk.

1992 - Rigoberta Menchú Tum.

1991 - Aung San Suu Kyi.

1990 - Michail Gorbatjov

1989 - Den 14:e Dalai lama Tenzing Gyatso.

1988 - FN:s fredsbevarande styrkor.

1987 - Oscar Arias Sánchez.

1986 - Elie Wiesel.

1985 - Läkare mot kärnvapen.

1984 - Desmond Tutu.

1983 - Lech Walesa.

1982 - Alva Myrdal, Alfonso García Robles.

1981 - FN:s flyktingorgan UNHCR.

1980 - Adolfo Pérez Esquivel.

1979 - Moder Teresa.

1978 - Anwar Sadat, Menachem Begin.

1977 - Amnesty International.

1976 - Betty Williams, Mairead Corrigan.

1975 - Andrej Sacharov.

1974 - Seán MacBride, Eisaku Sato.

1973 - Henry Kissinger, Le Duc Tho (som avböjde priset).

LÄS OCKSÅ: ... men de här kanske inte borde ha fått fredspris