Skogars kolupptag slogs ut under torkan 2018

Av: TT

Publicerad:
1 av 2 | Foto: Hasse Holmberg / TT
Skogen i Västra Götaland tappade 389 gram kol per kvadratmeter per år i upptagningsförmåga. Arkivbild.

Spannmålsskördar gick om intet, bränder rasade i markerna. En ny studie visar att extremvädret 2018 också slog hårt mot hur mycket kol europeiska skogar band. Den skånska skogen Hyltemossa fick sitt kolupptag utraderat.

– Det var ganska förvånande, jag hade inte trott att det skulle vara så stora effekter, säger Anders Lindroth, professor emeritus i naturgeografi vid Lunds universitet.

Han har tillsammans med andra forskare studerat hur torkan 2018 påverkade kol- och vattenbalanser i sammanlagt elva skogar i Sverige, Finland, Danmark och Estland. Studien publiceras i tidskriften Philosophical Transactions of the Royal Society som en del i ett större europeiskt vetenskapligt projekt med över 200 forskare.

"Väldigt tydligt"

Anders Lindroth har med hjälp av kollegorna nyttjat mätinstrument i master ovanför skogarna och mätt turbulens och koldioxidkoncentration. Med instrumenten har de kunnat se flödet av koldioxid som går från skogen upp till atmosfären.

När träd växer binder de koldioxid genom fotosyntesen, vilket är en viktig process för att hålla klimatet i balans. Den svenska skogen tar enligt Naturvårdsverket upp mer växthusgaser än den släpper ut och sägs därför fungera som en kolsänka.

Ett normalt år binder en svensk skog i genomsnitt 160 gram kol per kvadratmeter. Den nya studien visar att under 2018 minskade upptaget med 59 gram kol per kvadratmeter i snitt.

– Det är en väldigt tydlig minskning, säger Anders Lindroth.

Torrperioderna ökar

Störst påverkan såg forskarna på den äldre granskogen Skogaryd i Västra Götaland som tappade 389 gram kol per kvadratmeter från ett upptag på nästan 500 gram per år. Men mest slående var resultatet för den skånska granskogen Hyltemossa söder om Perstorp som fick sitt kolupptag helt utraderat. Det förvånade Anders Lindroth.

– Det man har lärt sig av de här klimatmodelleringarna är att risken för sådana här episoder ökar, både frekvensen och styrkan av torrperioderna riskerar att öka i framtiden, och det gör ju att man bör ha koll på det här i framtiden. Speciellt om man ska etablera nya skogar, säger han.

Lövträd och även tall, som har djupare rotsystem än gran, klarar sig oftare bättre under torrare perioder. Forskarna studerade även dessa typer av skogar men urvalet var för litet för att kunna dra några långtgående slutsatser.

Påverkar även 2019

Av de elva studerade skogarna var det två uppe i norr, bland annat finska Kenttärova, som drog nytta av värmen och ökade sitt nettoupptag av kol.

– Vädret var ju bra och det är i princip positivt för fotosyntesen, och det ser man ju på avdunstning till exempel. Torrt väder, mycket solsken och hög temperatur är ofta avgörande för att kunna producera mycket, säger Lindroth.

När forskarna nu planerar en uppföljning av hur skogarna återhämtat sig under 2019, som var ett bra år nederbörds- och vädermässigt, så ser det ut som att Hyltemossa återigen drabbas av ett nollupptag.

– Effekten verkar sitta i, men det har vi inte analyserat än. Det är intressant att följa upp hur länge det hänger i. Men torkan 2018 har definitivt minskat Sveriges skogars kolupptag jämfört med andra år. Det är ingen tvekan om det, säger Anders Lindroth.

Publicerad: