Barndietistens råd: Bli mätt på mat inte snacks

avTT

Foto: fotograf maria annas 070-4445416
"Försök att undvika godis och snacks när barnet är hungrigt, ge det hellre efter maten så att inte också hungern driver på. Det räcker gott med den medfödda preferens barnet har för det söta", säger barndietisten och författaren Sara Ask till TT.
Foto: Gorm Kallestad/NTB/TT
Barndietisten och författaren Sara Ask rekommenderar att servera mat enligt "tacomodell", alltså uppdelad i små skålar.

Det är bra – och ibland en riktig kamp – att se till att ens barn äter nyttigt. Men receptet för att nå dit behöver inte innefatta strikt sockerförbud eller att få ångest när treåringen bara vill äta makaroner, enligt barndietisten och författaren Sara Ask.

– Det viktigaste är matmönstret sett över tid, säger hon.

Hur vi äter och hur vi lär våra barn att äta är minst lika viktigt som exakt vad vi ger dem, anser barndietisten Sara Ask.

– Det är viktigt att redan från start låta dem känna in vad som är lagom mycket mat för dem och inte försöka truga i dem mer. Barn har generellt en ganska bra förmåga att äta lagom, förutsatt att det de äter inte är för gott, som godis eller snacks. Men om det gäller vanlig mat och om den serveras vid en bra tidpunkt när de faktiskt behöver fylla på energiförråden, så är det ganska stor chans att de är tillräckligt hungriga för att äta bra, säger hon.

Steg ett är riktig mat

Enligt Sara Ask är en bra utgångspunkt att exponera barn för riktig mat. De har nämligen en förkärlek till sådant som är sött, energirikt och salt – som snabbmat, godis, glass och kakor, säger hon.

– Det är ju en typ av ätbara saker som vi har alldeles för mycket omkring oss och som vi inte mår bra om vi äter för mycket av, säger hon och fortsätter:

– Så för att komma in på ett mer hälsosamt spår behöver de exponeras mer för mat överlag – gärna näringsrik och bra mat – men steg ett är att barn ska äta sig mätta på mat, inte på glass och godis och så.

Vill bara äta mellis

Hon berättar att det med olika åldrar kommer olika utmaningar. Efter bebistiden blir många väldigt selektiva och ogillar mat de inte genast kan identifiera. Skolbarn kan ha en förkärlek för mellismat och tonåringar tenderar att göra som kompisarna gör snarare än som föräldrarna säger och gör, vilket kan påverka kosten.

Trots de många olika perioderna av eventuellt mattrilskande berättar hon att föräldrar lätt zoomar in på det aktuella problemet eller till och med den pågående måltiden och förfasat tänker "hur ska det gå om mitt barn alltid bara äter makaroner eller majs".

– Men det viktigaste är inte den enskilda måltiden utan matmönstret sett över tid, säger hon.