Från historienörd till skolminister

NYHETER

- Jag vill vara minister i 12 år, säger Jan Björklund

Foto: En officer tar över i skolan Jan Björklund har jobbat som officer i 12 år och har av sina motståndare anklagats för att driva skolpolitiken som vore skolan en armé - med sträng disciplin. Men det håller han inte med om. - Skolan och armén är två helt olika saker.

Jan Björklund gillar att vara i hetluften.

Hans och folkpartiets förslag om ordningsbetyg och andra disciplinära åtstramningar i skolan har både risats och rosats – men alltid väckt mycket uppmärksamhet.

- Det finns flera orsaker till att skolan är så intressant, en är att precis alla har en åsikt, säger Jan Björklund.

Foto: Satsar långsiktigt Flera reformer väntar skolan efter att alliansen fått makten. Nye skolministern Jan Björklund (fp) tror att man om knappt 4 år kan se de första förändringarna. - Men förändringar i skolan tar långt tid, de problem vi har idag har sitt ursprung i beslut tagna på 1970-och 80-talet säger Jan Björklund som hoppas kunna fortsätta sin personliga jobbtrend – 12 år på varje arbetsplats.

Snart får han göra Tage Erlander, Olof Palme och Ingvar Carlsson sällskap bland porträtten med guldramar som hänger i långa rader i utbildnings- departementets huvudkorridor. Men först vill Jan Björklund vara skolminister länge. Gärna i 12 år.

- Mina två tidigare jobb hade jag i 12 år vardera, först som officer och sedan som skolpolitiker i folkpartiet, nu vill jag vara skolminister i 12 år också, säger han med ett skratt och tar en klunk av sitt svarta kaffe.

Han utlovar stora förändringar.

- Skolan är ett sådant område där det spelar stor roll vilken politisk inriktning som styr, det kommer att märkas tydligt.

På vilket sätt?

- Socialdemokraterna har varit för rädda för att ställa krav på eleverna, det är som om de tror att man är snäll om man inte ställer krav, men jag håller inte med om det. Men kraven måste givetvis backas upp av hjälp för dem som inte klarar kunskapsmålen.

Vilka krav vill du ställa på dagens elever?

- Man ska vara närvarande på lektionerna, man ska inte kalla sin fröken för hora och man ska nå de kunskapsmål som sätts upp.

”Det tar tid”

På skolministerns agenda står nu ny skollag, betygsreformer och en gymnasiereform. Alla kan komma att bli verklighet i slutet av den här mandatperioden, alltså inom 4 år.

- Det tar tid att ändra betygssystemet, för det krävs nya kursplaner och utbildning för lärarna. De lärare som jobbar i mellanstadiet har aldrig satt några betyg. Och om man tittar på den förra betygsreformen som gjordes på 90-talet så tog det åtta år från att beslutet var taget till att det var genomfört. Ändå tyckte lärarna att tempot var forcerat. Det ger en fingervisning om hur mycket tid som behövs, säger Jan Björklund

Varför behövs betyg redan i sexan?

- Sverige är det land där man får betyg sist, åldersmässigt, första gången är i åttan. Det lurar många elever som tror att de klarar sig okej genom skolan men sen i åttan får de veta att de inte räcker till.

Måste man förmedla informationen med hjälp av betyg?

- Nej, det är klart man skulle kunna göra det på andra sätt, men idag funkar det inte. Föräldrarna känner ofta att informationen inte kommer fram.

Enorma avhopp

En annan förändring som kommer att märkas redan under 2007 är den uteblivna gymnasiereformen Gy-07 som den förra regeringen satte igång och som skulle sjösättas under 2007. Den har Jan Björklund skrotat med motiveringen att gymnasieskolan behöver en större omvandling och att det är inte bra för kontinuiteten med för många förändringar så nära inpå varandra.

De elever som börjar i högstadiet nästa höst kan bli första kullen som får välja mellan tre grenar i gymnasiet – högskoleförberedande, yrkesförberedande och lärlingsutbildning.

- Vi har sett att avhoppen från de yrkesinriktade programmen idag är hög eftersom det är mycket teori. De som inte vill läsa teorin hoppar av och får på så sätt inte yrkesutbildningen heller. Därför vill vi ge dem möjligheten att få en yrkestitel och kunna gå ur gymnasiet med stolt blick och få ett jobb, säger Jan Björklund.

Historia favoritämnet

Allra mest krut vill skolministern lägga på lågstadiet.

- Lågstadiet är den viktigaste delen i skolan, därför vill vi garantera att alla lär sig läsa och skriva i lågstadiet, för tappar man fästet där så är det svårt att komma igen sedan, säger Jan Björklund.

Enligt skolministern är skolans största problem idag bristande läs- och skrivkunskaper. Var tionde elev går ut grundskolan utan godkända betyg i kärnämnena svenska och engelska, och kommer inte in på gymnasiet

Själv gick Jan Björklund ut Marks gymnasieskola i Skene, Västergötland, med ett snittbetyg på 3,6. Favoritämnet var historia.

- Jag tyckte det var kul att läsa om våra rötter och jag plöjer fortfarande igenom historiska böcker. Senast påbörjade är Knut Ståhlbergs biografi om den franske generalen Charles de Gaulle. Men det går långsamt, jag har haft mycket att göra på sistone, säger han.

6 snabba

Fakta/ skolminister

Skolministrar genom åren:

Karin Abrahamsson