Låt auktionsklubban svinga i sommar

1 av 4 | Foto: Det lönar sig inte att klä om en stol i nyrokoko. Stolen är billig men arbetet hos tapetseraren är långt ifrån gratis. Foto: Pressens Bild
NYHETER

Att gå på auktion hör sommaren till. Men vad ska man tänka på? Hur gör man de bästa fynden och hur undviker man fallgropar? Vi har rådfrågat ett tvättäkta antikvitetsproffs.

- Nötta ord som "fynd" och "fallgropar" är som "julskinka" för en matskribent, säger konsthistorikern, journalisten och författaren Jane Fredlund, aningen trött på frågan om vad man ska leta efter och akta sig för i sommarauktionernas snårskog. För tre år sedan gav hon ut en bok om ämnet, i vilken hon ger läsaren handfasta tips och goda råd. Vilka ord vill hon använda i stället för fynd och fallgropar?

- Jag vet inte. För jag använder dem själv. Men ett fynd för en person behöver inte vara det för nästa. Det är någonting man ramlar över och har glädje av, oavsett vad man betalat. Som behagar både ögat och handen. Tanken är sympatisk - en sak kan uppskattas av flera personer.

Dyrare förr

Efter ett helt liv i antikvitetjaktens hetta kan Jane Fredlund dra vissa empiriska slutsatser - som att priserna var högre på sommarauktioner för 20-30 år sedan och att kunskap är bästa bagaget.

- Det är alltid bra att vara påläst. Då vet man att formgivaren Stig Lindberg och 50-talet fortfarande är hett stoff medan koppar och mässing får skänkas bort.

För tillfället är det alltså inte blomstrande tider för skräckmöbler från tidigt 1900-tal. Ta kombon bäddsoffa och paneldivan (gick för en hundring häromåret). Var sak har sitt pris, präglat av besökarna och platsen för auktionen. Vem i Stockholm skulle till exempel öppna plånboken för en Taserudsstake, välkänd för alla värmlänningar och en symbol för Arvika med omnejd (klubbad för 450 kronor i Värmland)?

Missar historien

Hur får man då ut det bästa av en sommarauktion? Jane Fredlund menar att det framförallt handlar om att komma i tid.

- Då hinner man titta ordentligt på föremålen och få reda på saker genom att prata med folk. Det är synd att tingen säljs utan sin historia. Allt som klubbas borde komma med informationslappar.

- Att handla på auktion är särskilt fördelaktigt för ungdomar som ska flytta hemifrån. Enkla grejer som husgeråd kan man nästan alltid få tag på till låga priser. Som bestick i nysilver - klart bättre och billigare att brassa iväg och köpa på auktion än i butik.

Men hur får man reda på vilka auktioner som anordnas?

- I de större städerna finns auktionshallar. På vischan kan man köpa lokaltidningen för att se vad som annonseras i trakten. Står det "Dödsbo" så är det himla bra. Då kan man hitta en hel del. För ett dödsbo speglar ju en livscykel. Och dagens dödsbon har i många fall tillhört de som satte bo på 50-talet. Men man ska vara realist. Mycket kan vara utplockat efter att arvingarna fajtats.

- Står det däremot "Dödsbo o.a." i tidningsannonsen så är det alls inte lika bra. Då finns det föremål från andra inlämnare med på auktionen. Och ett hopplock kan innehålla mycket skräp.

Återvinningstanken i all ära, men är det verkligen meningen att vi ska fylla våra hem med en massa onödiga prylar?

- Det finns ju faktiskt en stram och enkel inredningsstil som många gillar. Kanske är det ett uttryck för att vi hela tiden pumpas med intryck från alla håll och kanter. Då vill vi inte ha för mycket pryttlar omkring oss.

Ida Lithell ,

Allt om Stockholm

11 råd från auktionsproffset

Foto: I dag är det ont om genuina bondauktioner där lösöret är utplockat på gårdsplanen. Foto: Pressens Bild

Så bjuder du

Foto: Höja handen eller hojta? Foto: Pressens Bild