Svår balansgång på dagens toppmöte

NYHETER

Hur hårda kan övriga EU vara mot Storbritannien?

1 av 3

Kommer David Cameron att mötas av hämndlystnad och sura miner? Kommer de övriga regeringscheferna fortfarande att välkomna honom som en i klubben, för ännu en tid?

Toppmötet i dag blir en första indikation på hur övriga EU-länder tänker bemöta Storbritanniens begäran om utträde.

För Cameron kommer det att bli ett märkligt möte. Som en i gänget men ändå inte.

Även för övriga EU-länder blir det unikt. Aldrig tidigare har de samlats för att ta ett första farväl av en medlem.

Den brittiske premiärministern ska vara med på arbetsmiddagen i kväll men får inte närvara när de övriga 27 regeringscheferna ska diskutera hur brexit ska hanteras.

Han förväntas dock tala under middagen på kvällen och kanske kommer då ytterligare besked om hur han kommer att agera i utträdesfrågan fram till en ny premiärminister tagit över.

Annars brännande frågor som flyktingkrisen kommer att klaras av på rekordtid för att så mycket tid som möjligt ska kunna ägnas åt att dryfta brexit.

Svår balansgång väntar

Extra intressant blir att se om de övriga EU-länderna lyckas nå en gemensam ståndpunkt när det gäller hur förhandlingarna med britterna ska föras. Här är det inte omöjligt att det kommer att finnas olika uppfattningar.

Som vid alla skilsmässor kommer några att känna sig mer försmådda än andra och vara mindre villiga att gå den som orsakar skilsmässan tillmötes. Det är inte säkert att alla ställer upp på Tyskland, Frankrikes och Italiens besked att det inte blir några informella förhandlingar innan Storbritannien gett ett formellt besked om att de vill ut.

För EU är det en svår balansgång. Det gäller att försöka hindra andra länder från att också lämna, annars är risken att EU-bygget långsamt faller ihop. Därför måste det vara en klar nackdel att gå ur, det måste kosta. Om Storbritannien kan slippa avgiften till EU och de grundläggande reglerna om fri rörlighet men ändå få de flesta av fördelarna så står snart nya länder i kö för att lämna in skilsmässopappren.

Oro för fler folkomröstningar

Samtidigt är alla medvetna om att Storbritannien är en stor och viktig handelspartner. Det skulle bli dyrt och besvärligt för alla om man införde tullar och andra handelshinder.

Så det gäller att hitta ett mellanting mellan att straffa britterna genom att inte erbjuda några förmånliga villkor och att behandla britterna generöst men ändå hålla på det grundläggande kravet att den som vill ha del av unionens frihandel också måste betala avgift och acceptera de grundläggande principerna.

Det finns en annan komplicerande faktor. I ett antal av länderna finns starka EU-fientliga partier, liknande Ukip i Storbritannien. Exempelvis Nationella Fronten i Frankrike under Marine Le Pen och Geert Wilders Folkparti i Nederländerna. Där är regeringarna oroade för att brexit ska tvinga fram liknande omröstningar. Dessa länder kommer att vara extra hårda mot att det ska framstå som attraktivt att lämna.

Lång period av osäkerhet

Nu verkar det som EU har gott om tid att bestämma sig.

David Cameron har sagt att han inte vill vara den som utlöser paragraf 50 om ett utträde utan lämnar det till sin efterträdare. Med den nya tidtabellen kommer det att ske i början av september.

Eftersom förhandlingar först kan inledas efter att landet formellt begärt att få utträda så väntar en lång period av osäkerhet.

En brexit var inget som något av de andra EU-länderna önskade sig. Tvärtom fanns ett överväldigande stöd för fortsatt brittisk medlemskap. Men när det brittiska folket väl uttalat sin vilja vill alla att processen ska komma igång så fort som möjligt så att tiden av osäkerhet blir så kort som möjligt. Och därmed också den potentiella skadan för EU.

Men räkna inte med några klara besked efter toppmötet.

ARTIKELN HANDLAR OM