Fridolin tycker bussning av elever är bra

1 av 3

avLena Mellin

NYHETER

Att bussa nyanlända elever till kommunernas mest populära skolor är omdiskuterat.

Men utbildningsminister Gustav Fridolin tycker att det är mycket bra.

– Det vore väl lite märkligt om just de elever som behöver det allra mest aldrig ska få plats på de skolor som är populärast.

Förra året kom 71 000 barn mellan ett och 18 år till Sverige. Det har satt skolan under mycket stark press. I högstadiet är fem procent av eleverna nyanlända. I åldrarna mellan 16 och 18 år, då de flesta går i gymnasiet, är åtta procent asylsökande.

Vi har frågat kommunerna hur de ser på situationen. Nästan alla av dem äger att de måste nyanställa till skolan. Vad säger du?

– Det känner vi igen. Svensk skola står inför en väldigt snabb utveckling. Sedan 1950 har vi haft omkring två miljoner barn. Men inom fem år kan vi vara upp i 2,5 miljoner. De flesta av dem är inrikes födda.

Kommer staten att ställa upp med pengar igen?

– Självklart måste kommunerna få de resurser de behöver för att klara sin uppgift. Investeringar i skolan är den viktigaste delen i det som regeringen kallar samhällsbygget.

Hur mycket?

– Det handlar inte bara om pengar. Eller som ett kommunalråd i  Skåne skrev, när vi fört över extrapengar till kommunerna i höstas, tack för pengarna men kan ni inte skicka med några lärare också.

Mer än hälften av kommunerna anser att den största utmaningen är att få tag i nya lärare. Vad säger du om det?

– Så är det. Det beror inte i första hand om att det kommit många nya elever från andra länder. Utan på att vi byggt upp en lärarkris under lång tid. De har halkat efter lönemässigt, för få har valt lärarbanan och lärarna har lämnat yrket av andra skäl än pension. Mellan 2006 och 2011 gjorde var fjärde lärare yrket det.

Ska lärarna göra något som de inte gör nu?

– Kringpersonalen har skurits ner under många år vilket gjort att lärarna fått vara mycket mer än att vara lärare. Kan man avlasta lärarna från det har vi nått en bit.

– Det handlar det om att säkerställa att de lärare vi faktiskt har används på ett bra sätt. Fjärrundervisning är en väldigt viktig del för det. Plötsligt har man en elev på skolan som inte talar samma språk som någon vuxen. Men ett par kommuner bort så finns det en anställd modersmålslärare som kanske inte har en full tjänst. Genom fjärrundervisning kan den personen hjälpa till. Det är ett sätt att använda lärartjänster smartare.

– Det kan också finnas asylsökande lärare, ungefär 50 000 lärare är på flykt från Syrien. De kan funka som studiehandledare, alltså att hjälpa ämnesläraren med de elever som har ett annat språk.

I Malmö har de redan gett upp om att hitta tillräckligt många lärare och diskuterar i stället om de kan organisera om verksamheten med nya personalkategorier, exempelvis sjuksköterskor, journalister och panterteam med gamla lärare?

– Malmö ska nu bygga över 20 nya skolor under de närmaste åren och anställa 4 000 nya medarbetare i skolan. För att klara det måste man hitta många nya lösningar eftersom vi är mitt i en lärarkris. Det här är några av dem. En del, inte minst pensionerade lärare, går tillbaka i ett eller två år för att de ser att de kan göra en så stor insats.

I Malmö kollar man också om det finns länder med överskott på matte- och NO-lärare som går att locka till Sverige?

– Att använda och hitta kompetenser som funkar i flerspråkiga miljöer är vettigt. Men för att få en lärarlegitimation ska du kunna svenska och det svenska skolsystemet. Att vi startar snabbspår för att man snabbt ska kunna ta till vara, i första hand de lärare vi redan har här, är väldigt viktigt.

Allvarligt, vad är det bästa du kan göra för att råda bot på lärarbristen?

– Lönen. Att staten tar striden och säger att måste vi vända utvecklingen. Det är väldigt kraftfullt verktyg och det blir tydligt politiskt att vi investerar i lärarna.

– Runt 60 000 av de 100 000 lärare vi har i grund och gymnasieskolan får en statlig lönehöjning på i genomsnitt 3 000 kronor. Det är en ovanlig investering men som vi anser måste göras. Det här yrket har halkat efter under alldeles för lång tid. Lönen är den ena delen, arbetsmiljö den andra för att göra lärarjobbet mer attraktivt.

Var femte kommun säger att de behöver nya lokaler men att de inte har råd med det. Din kommentar?

– Vi tillförde tio miljarder i höstas och det behövdes. Men det kommunerna nu står inför är mer långsiktiga investeringar. Det sitter vi i samtal med Sveriges kommuner och landsting om.

Handlar de enbart om skollokaler?

– De handlar om allting, om vilket stöd kommunerna behöver. Sitter man som Malmö med planer på att bygga 26 nya skolor de närmaste åren är det en stor investering och då behöver man veta hur statens stöd till kommunerna ser ut.

Stora skolreformer håller på att gå upp i rök eftersom det blir fler barn i skolan. För att få tag på lärare struntar kommunerna i kravet på lärarlegitimation. Är det bra?

– Så kan man inte säga att det är, kraven på lärarlegitimation är nu i mål. Det innebär att för att få sätta betyg ska du ha lärarlegitimation, för att få en tillsvidareanställning ska du ha en lärarlegitimation.

– Däremot finns det ju regler för hur man gör om man inte får tag på lärare med legitimation. Du kan exempelvis anställa en person tillfälligt om den samtidigt går en lärarutbildning.

​I flera kommuner har man börjat bussa elever till skolor med låg andel nyanlända. Vad tycker du om det?

– Det är mycket bra. Det senaste året vi har siffror från, 2014, en tredjedel av de nyanlända togs emot på fyra procent av skolorna. Samtidigt tog 1 200 skolor inte emot en enda nyanländ elev.

– Friskolor med kö ska kunna ta emot nyanlända enligt ett nytt lagförslag. Kommuner som har en snabb ökning av antalet nyanlända ska kunna använda fler skolor än bara den närmsta.

Det fria skolvalet sätts ur spel när eleverna bussas till skolor som kommunen valt ut?

– Verkligen inte, det fria skolvalet är grunden. Men en elev som varit på flykt halva sitt liv har inte kunnat köa till en populär friskola. Det vore väl lite märkligt om just de som behöver det allra mest aldrig ska få plats på de skolor som är populärast.

Men då kanske den som köat länge till poppisskolan inte får plats?

– I praktiken är det oftast så att man ökar kapaciteten på skolan, bygger ut den.

Vallöftet om mindre klasser i framför allt lågstadiet kommer inte att infrias. Nu ser de tvärtom ut att bli större?

– Vi anställer nu med statliga pengar runt 4 000 nya medarbetare i lågstadiet. Det är där de gör allra mest skillnad. Problemen i mellan- och högstadiet är i hög utsträckning kopplade till att elever inte i tid fått det stöd de behöver.

Blir klasserna mindre eller större?

– Det bestämmer man lokalt. Det viktigaste för mig är att eleverna ska kunna gå hem och säga att jag märker att jag får mer tid med läraren.