Lär dig handla klimatvänligt

NYHETER

Inte så lätt att välja rätt i butikernas hyllor

1 av 3 | Foto: VAD SKA JAG TA? Aftonbladets Joachim Kerpner känner sig alldeles villrådig – matbutikerna informerar inte om vilka matvaror som är klimatvänliga. Men Ingela Dahlin, Konsumentverkets klimatexpert, vet vad som är klokt att stoppa i korgen.

Skeppsbruten på ett stormigt hav.

Så känns det att försöka handla klimatvänligt i matbutiken.

Nu har jag fått en livboj.

I en enda röra seglar päron, gnocchi, olivolja, messmör och lövbiff förbi när jag klamrar mig fast vid kundvagnen.

Vad vågar jag ta, vad ska jag sky som pesten?

Matbutikernas vägledning är lika med noll. Kunderna är helt utlämnade till sig själva.

Därför har jag stämt träff med min livboj: Ingela Dahlin, Konsumentverkets klimatexpert. Tänk om alla svenskar hade henne som personal shopper!

Köp ekologiskt

Raskt drar Ingela med mig till grönsaksdisken:

– Nästan alla svenska tomater odlas i växthus. Köper man svenska tomater på sommaren stödjer man energiintensiv produktion, eftersom mycket uppvärmning krävs under andra delar av året, säger hon.

Vid färdigmaten blir Ingela alldeles lycklig när hon hittar en ekologisk rätt:

– Dinkeljärpar med bulgur, det låter jättegott! Det är viktigt att köpa eko-mat. Annars vaknar vi upp om 20 år och tänker ”oj, vad mycket bekämpningsmedel vi har spridit i vår livsmiljö”.

Nästa stopp: brödet.

– Butiksbakat bröd, vad betyder det egentligen? Degen kan komma från en fabrik i Helsingborg medan mjölet kanske kommer från Italien, konstaterar Ingela.

Hyllorna med bönor och linser gillar hon däremot. När jag ser lätt tvivlande ut utbrister hon:

– Det är kanonbra mat! Men man behöver inte tänka att ”jag måste bli vegetarian för att rädda klimatet”. Ät lite mer vegetariskt och lite mindre kött i stället.

För krångligt

En sak står klar när vi vandrat runt: svenska folket kommer aldrig att bli experter på att välja rätt mat, det är för krångligt. Inte ens Ingela vet hur hon ska välja alla gånger.

Samtidigt är maten superviktig. Mat och drycker står för 30 procent av EU-ländernas klimatpåverkan, enligt en rapport från EU-kommissionen.

Så medan vi väntar på en lösning (till exempel klimatmärkning av alla matvaror) får vi göra vårt bästa.

Själv lovar jag att välja morötter i stället för tomater nästa gång.

ARTIKELN HANDLAR OM