Bara fyra av 112 dömda för gruppvåldtäkt erkänner

NYHETER

Bara fyra av 112 förövare i Aftonbladets granskning av gruppvåldtäkter erkänner.

De flesta påstår att det handlat om frivilligt sex – och var femte förnekar all sexuell kontakt, trots att bevis finns.

Minst 33 av männen och pojkarna i vår granskning av 58 gruppvåldtäktsdomar de senaste fem åren påstår att det var offret som föreslog sex, eller var aktiv under akten.

“Hon tog mina händer och drog mig till sig.”

“Hon sa att hon ville ha sex med oss båda och drog ner mina byxor.”

Nekar trots dna

24 förnekar att de haft sex med offret, de bortförklarar till och med stark stödbevisning som dna.

“Hon kan ha tagit på sig min flickväns trosor där min sperma fanns”.

“Jag onanerade innan jag gick hemifrån.”

Mot 52 av de 112 gärningsmännen fanns dna-bevisning.

– De nekar för att de tror sig ha goda möjligheter att komma undan och det har de också, säger Christian Diesen, professor i processrätt vars forskning visar att högst en av hundra våldtäkter leder till fällande dom.

Foto: Anna Tärnhuvud
Vi ser i vår granskning att 91 av 112 dömda gärningsmän var antingen kriminellt belastade, lågutbildade, asylsökande eller hade andra problem, som arbetslöshet, drogmissbruk eller psykisk sjukdom.

Ett skambrott

Våldtäkt är ett skambrott. Även de dömda i vår granskning uttalar sig fördömande om brottet som sådant.

– En våldtäktsman är en som inte bryr sig om sin familj, sin mamma och syster, det går inte att förstå, säger en dömd 18-åring vi intervjuat.

Han förnekade först gruppvåldtäkten, sade sig sedan minnas att de hade frivilligt sex men att han var mycket berusad.

61 av 112 dömda gärningsmän i vår granskning var alkohol- eller narkotikapåverkade vid brottet.

18-åringen och andra dömda pojkar uttrycker okunskap och en skev syn på flickors sexualitet.

“Hon sa att det gjorde ont men jag uppfattade det som att hon njöt.”

“Jag förstod efter ett tag att hon blivit tillfredsställd eftersom det var blod runt slidan.”

“Jag såg att hon grät men jag gjorde inget fel, hon var med på det.”

Tänker kriminellt

Experterna skiljer på gruppvåldtäkter och “vanliga” våldtäkter. Gruppvåldtäkter handlar mindre om sex, och mer om att leva ut “manlighet” i grupper av män eller pojkar.

– Min erfarenhet är att det här oftast är pojkar som väldigt mycket tänker kriminellt och att det här är bara en kriminell handling i raden. Man tar det man vill ha, säger Olof Risberg, psykolog med lång erfarenhet av sexualbrottsdömda pojkar.

Ett gruppfenomen

Ofta finns, enligt experterna, en ledare som har en sexuell drivkraft. Han kan vara hypersexuell, högkonsument av porr eller ha avvikande sexuella intressen som att dras till våld.

De övriga gärningsmännen hakar på, för att kunna fortsätta vara del av gruppen. Ur vår granskning:

”Han knackade mig på axeln, jag förstod att det var min tur”

“Hon grät och bad honom sluta, men det var ju min kompis flickvän.”

“Ledaren delade ut uppgifter – “håll fast hennes armar, jag håller för hennes mun”.”

– Mycket är gruppvåldtäkter ett gruppfenomen men det finns många samverkande faktorer, säger Mia Jörgensen, psykolog på Bärby ungdomshem, där unga förövare behandlas.

– Man kan ha svårt med känsloreglering, impulsivitet, med konsekvenstänkande – svårt att säga nej till gruppen.

Hög andel utlandsfödda

Andelen utlandsfödda i vår undersökning är hög. 82 av 112 är födda i ett land utanför Europa.

Ingen vi talat med – kriminologer, jurister, psykologer, forskare – är förvånad över uppgiften:

Christian Diesen, professor i straffrätt som forskat om våldtäktsdomar:

– Tröskeln till övergrepp kan vara lägre för en utlandsfödd, ett kvinnoförakt man bär med sig och som stöttas upp i ett kompisgäng som tolkar kvinnor som sexuellt tillgängliga när de rör sig ute.

Henrik Tham, professor emeritus i kriminologi:

– Jag ifrågasätter inte att det är en tydlig överrepresentation. Att det finns kulturella skillnader utesluter jag inte. Men hur mycket spelar det in? Det är nog mycket få kulturer som tillåter den typen av beteende.

Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi som forskat om invandrares överrepresentation i brottslighet:

– Det finns en faktisk överrepresentation av invandrare i brottsstatistiken och det beror i huvudsak på de förhållanden de lever under i Sverige, som klassförhållanden. En ytterligare faktor som kan förklara en liten del av den överrepresentation som finns är att de diskrimineras på olika sätt av rättssystemet och man kan inte utesluta att polisen är mer benägen att utreda brotten.

Fler efterfrågar stöd

Socionomen Annika Wassberg arbetar sedan 23 år med barn och unga som begår sexuella övergrepp. Hon säger att professionella famlar i uppdragen kring unga uppvuxna i traditionellt mansdominerade kulturer.

Att bara samtala om svenska värderingar som “flickor bestämmer själva över sina kroppar och har rätt att vara lika sexuella som pojkar” har sannolikt ingen effekt, säger hon.

– Jag har mött många unga gärningsmän vars föräldrar instämmer i tanken att flickor som festar och umgås med pojkar får skylla sig själva om de blir utnyttjade sexuellt. De är orena. Självklart förekommer liknande tankar angående kvinnor hos vissa ”svenska” unga gärningsmän men de får oftast inte stöd från omgivningen.

Annica Wassberg och hennes kollegor utbildar professionella i att bedöma återfallsrisk i sexualbrott. Allt fler frågar om stöd och behandling för unga män uppvuxna i mansdominerade kulturer.

– Jag tänker att vi omgående måste hitta sätt att möta dessa unga. Just nu känns det som att samhället överger dem. Som om vi, när de anländer till Sverige, sätter en pistkarta i deras händer och puttar dem utför den svarta pisten. “Så, varsågod, här får du lite information om hur vi i Sverige tänker kring jämlikhet och demokrati. Ut och gör rätt!”

Lågutbildade

Risken för återfall är låg, visar forskning: omkring en av tio sexualbrottsdömda återfaller inom tio år. 43 av de 112 pojkarna och männen i vår granskning var kända av polis sedan tidigare men bara tre var dömda för sexualbrott.

Killarna och männen i vår granskning är lågutbildade. Två av 112 har studerat på universitetet. En tredjedel har inte gått ut grundskolan eller har avbrutit gymnasiestudierna. Utdrag ur några personutredningar:

“Orkade inte plugga efter sjunde klass.”

”Inte gått i skolan. Arbetade i stället för att tjäna pengar.”

”Slutat två högstadieskolor efter hot mot personal.”

Den övergripande bilden är tydlig: en majoritet av gärningsmännen var antingen kriminellt belastade, lågutbildade, asylsökande eller hade andra problem, som arbetslöshet, drogmissbruk eller psykisk sjukdom. Några exempel:

  • Överviktig. Har adhd. Ensam. Spelar mest dataspel på fritiden.

  • Asylsökande. Umgås bara med andra ensamkommande. Skär sig. Skolkar. Uppträder respektlöst mot personal på stödboendet.

  • Slagen hemma och utkastad ett år före brottet. Bor några månader på jourhem.

Aftonbladet granskar gruppvåldtäkterna: Avslöjar en annan bild av brotten 01:51
ARTIKELN HANDLAR OM