Nyheter

De mindre kinkiga hajarna överlevde

Av: 

TT

Vithajen ingår i gruppen håbrandsartade hajar. En grupp som är mindre bra på att anpassa sig. Arkivbild.
Vithajen ingår i gruppen håbrandsartade hajar. En grupp som är mindre bra på att anpassa sig. Arkivbild.

NYHETER

I dag finns det färre av så kallade jättehajar, något som kan härledas 66 miljoner år tillbaka.

Jättehajarna har svårare att anpassa sig till sin omgivning – men de som är mindre kinkiga med maten överlevde.

I dag finns det endast 15 arter kvar av så kallade håbrandsartade hajar eller jättehajar, exempelvis vithajen, medan det finns fler än 290 arter av gråhajsartade hajar, som till exempel hammarhajen.

En ny studie från Uppsala universitet ger mer insikt om varför det moderna hajsamhället ser ut som det gör – och varför det finns en ojämn fördelning bland de olika artgrupperna.

I studien, som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Current Biology, har forskarna analyserat formen av över 3 000 hajtänder från de senaste 83 miljoner åren.

Även klimatets roll, som temperatur och havsnivå, har studerats.

När det kommer till hajar är tänder de lämningar som finns kvar att studera eftersom hajskelett består av brosk, som har ett lågt bevaringspotential och som regel ruttnar bort.

Tändernas utseende kan ge information om hajarnas levnads- och matvanor.

Inte så kinkiga överlevde

Fördelningen mellan olika artgrupper har inte alltid sett ut så här.

– Flera miljoner år tillbaka i tiden såg vi det motsatta mönstret – håbrandsartade hajar dominerade ekosystemen och gråhajsartade hajar höll en lägre profil, säger Mohamad Bazzi, som ledde studien vid Uppsala universitet.

Under kritperioden, 145 till 66 miljoner år före nutid, åt många håbrandsartade hajar marina reptiler. De dog ut under samma tid som dinosaurierna när bytesdjuren försvann för 66 miljoner år sedan.

De håbrandsartade hajar som inte var så kinkiga när det kom till födan överlevde.

Mindre flexibla

Generellt sett kan man säga att de håbrandsartade hajarna inte är lika bra på att anpassa sig som gråhajsartade hajar – både när det kommer till föda och till miljöförändringar.

– De (gråhajsartade) äter mer vad som helst och är mer anpassningsbara. Det man kan se i dag är också att de 15 arterna bland håbrandsartade hajar är utrotningshotade som grupp, säger Mohamad Bazzi.

Utifrån studien kan man konstatera att samma utdöende som innebar slutet för dinosaurierna, förutom fåglarna, kan ha format det moderna hajsamhället som det ser ut i dag.

– Mycket tyder på att det massutdöendets effekt ekar flera miljoner år senare och har påverkat mångfalden av hajar, säger Mohamad Bazzi.

ANNONS EXTERN LÄNK

Jämför lån med Advisa - Låna tryggt & enkelt här.

Advisa

Publisert: