Kyrkovalet 2021

Prästerna uteslöts på grund av rasism – nu gör de comeback

Av: 

Elle Kari Karlsson

NYHETER

Prästen Iván Knézy uteslöts ur Svenska kyrkan på grund av rasism.

Prästen Axel W Karlsson uteslöts ur Sverigedemokraterna på grund av högerextremism.

Nu gör de comeback i kyrkovalet – som Alternativ för Sveriges toppkandidater i Lunds respektive Göteborgs stift.

– Det speglar att det finns stöd för högerradikalism inom kyrkan, säger statsvetaren Ann-Cathrine Jungar.

Axel W Karlsson prästvigdes 1977. 2013 valdes han in som representant för Sverigedemokraterna i kyrkopolitikens tre nivåer: ledamot i kyrkomötet, Göteborgs stiftsfullmäktige och kyrkofullmäktige. I januari året därpå uteslöts han från partiet.

Orsaken var bland annat att han skrivit i den högerextremistiska tidningen Nya Tider, och deltagit i möten med organisationer ”som står långt ifrån partiet”, sa SD:s dåvarande partisekreterare Björn Söder till Expressen 2014.

Den uteslutne prästen uppgav då för tidningen att han inte skulle gå med i något annat svenskt parti. Nu är han Alternativ för Sveriges toppkandidat inför kyrkovalet 19 september.

Han titulerar sig som ”oberoende kandidat” och står som första namn på AFS lista till kyrkomötet i Göteborgs stift. Han står som andra namn i övriga tolv distrikt.

Enligt regelverket kan man kandidera i alla valkretsar.

– Men på valdagen görs en valbarhetskontroll. För att kunna bli vald måste man vara skriven i stiftet man kandiderar i, säger kyrkovalledare Anki Bondesson.

Axel W Karlsson.

Ett annat av Alternativ för Sveriges toppnamn är prästen Iván Knézi.

I början av året uppmärksammades en rad uttalanden han gjort på sociala medier. Det rörde sig bland annat om nedsättande ord om etniska minoriteter; påståenden om att romer inte vill arbeta, och att araber ska ta över Sverige.

Han gick också till angrepp mot sina politiska meningsmotståndare, inklusive Sveriges tidigare statsminister Fredrik Reinfeldt (M). Riksdagsledamoten Annika Hirvonen (MP) kallade han ”blåst i huvudet” och sa att det berodde på hennes genetiska arv, vilket Sydöstran var först med att rapportera om.

Vid tillfället vikarierade han som kyrkoherde i Mörrum. Domkapitlet i Lunds stift öppnade då ett ärende om att pröva Knézys lämplighet som präst. Men utredningen lades ned, eftersom han först sa upp sig från sin tjänst och sedan avsade sig sin prästtitel, vilket P4 Blekinge rapporterade om i januari.

Nu toppar han AFS lista till kyrkomötet i Lunds stift.

Iván Knézy.

Svenska kyrkan har historiskt varit väldigt liberal i synen på invandring, flyktingar, internationell solidaritet och sociala frågor, enligt statsvetaren Ann-Cathrine Jungar. Men det har alltid funnits både konservativa och liberala röster inom kyrkan.

– Inom högernationalismen ser man kyrkan som en plats för svenskarna, säger statsvetaren Ann-Cathrine Jungar.

Att AFS satsar hårt på kyrkovalet handlar snarare om att bli synliga och få presentera sin politik.

– Men att präster som varit verksamma inom Svenska kyrkan nu kandiderar för AFS speglar att det finns stöd för högerradikalism inom kyrkan, säger Ann-Cathrine Jungar.

I en debattartikel i Kyrkans Tidning skriver AFS partiledare Gustav Kasselstrand tillsammans med bland annat Axel W Karlsson att det inte alls är så att partiet ställer upp i kyrkovalet enbart för att få uppmärksamhet inför riksdagsvalet.

”Vi går vi till val med ett genuint och djupt engagemang för kyrkopolitiska frågor” slår de fast.

AFS partiledare Gustav Kasselstrand under en manifestation på Norrmalmstorg i Stockholm i början av september.

– Det är sånt man måste säga. Det är klart att de vill vara aktiva för att driva sina frågor. Men man skapar ju inte ett parti för att sitta med i kyrkomötet, säger Jungar.

AFS menar att kyrkan har kommit för långt från sin uppgift som ”kristen folkkyrka” och i stället ägnar sig åt ”invandring, vänsteraktivism och HBTQ-frågor”.

En fråga som blossat upp på nytt inför årets kyrkoval är striden om vigsel av samkönade par. Enligt en enkät som Kyrkans Tidning gjort med kyrkomötets elva nomineringsgrupper vill fem se ett krav på att viga samkönade par, sex vill inte se ett sådant krav.

Iván Knézy är kritisk mot att kyrkan inte stått upp för kärnfamiljen och anser att den arbetar för ”regnbågskonstellationer och annan hbtq–verksamhet”.

Axel W Karlsson trycker på att kyrkan inte ska vara en plats för ”särintressen eller speciella grupper”. I stället man ska värna om en kristen folkkyrka, möta islamiseringen och att kyrkan ska medverka i återvandring. ”Ett djupt bibliskt motiv”, säger han i sin kandidatfilm.


Kyrkovalet

  • Kyrkovalet äger rum den tredje söndagen i september vart fjärde år. I år hålls valet söndagen den 19 september. Förtidsröstningen öppnade den 6 september och kan ske i hela landet till och med valdagen.
  • Alla medlemmar i Svenska kyrkan som fyllt 16 år får delta men valdeltagande är traditionellt sett mycket lågt jämfört med det allmänna valet.
  • Cirka 5 miljoner av kyrkans medlemmar är röstberättigade. I kyrkovalet 2017 röstade ungefär 19 procent.
  • Valet sker på tre olika nivåer:
    Lokalt: Val av kyrkofullmäktige i församling eller pastorat.
    Regionalt: Val till stiftet. Stiftsfullmäktige är stiftets högsta beslutande organ.
    Nationellt: Val till kyrkomötet, som är Svenska kyrkans högsta beslutande organ med 251 ledamöter.

Källa: Svenska kyrkan
 


Publisert:

LÄS VIDARE

Präst: ”SD har för mesig invandringspolitik”

ÄMNEN I ARTIKELN

Kyrkovalet 2021

Svenska kyrkan

Rasism

Sverigedemokraterna

Alternativ för Sverige

Ann-Cathrine Jungar