Delade meningar om hotbild mot genusforskare

avJoanna Górecka

Publicerad:

Genusforskare runt om i landet vittnar om ökat hat och hot som syftar till att skrämma till tystad.

I Uppsala är åsikten delad om huruvida det finns en ökad hotbild just nu.

Anneli Häyrén vid Uppsala universitet är en av dem som anser att genusforskare definitivt är mer utsatta idag.

– Jag skulle inte hålla i en föreläsning utan en vakt vid dörren, säger hon.

Foto: Uppsala Universitet
Anneli Häyrén anser att det finns en ökad hotbild mot genusvetare.

Grova hot har lett till att genusforskare inte vågar uttala sig offentligt, något SVT har rapporterat om i flera inslag och reportage. På Göteborgs universitet plockade man ner skylten som visar var det nationella sekretariatet för genusforskning ligger, efter att en bombatrapp hängts på dörren.

Även på Uppsala universitet har det förekommit hot i syfte att tysta genusvetenskapen, berättar Anneli Häyrén, genusforskare vid Uppsala universitet. Efter Metoo finns numera alltid en vakt vid dörren till hennes öppna föreläsningar.

Forskningsämnet har visserligen alltid provocerat – men otryggheten är större idag, påpekar hon.

— Jag kan alltid förvänta mig angrepp när jag uttalar mig offentligt. Man är mer utsatt idag. Det politiska klimatet är hårdare och i kombination med hur lätt det är att ge sig på någon på nätet anonymt är man extra såbar.

Kallades Genus-Hitler

På Centrum för genusvetenskap har det rört sig om beväpnade människor i korridorerna. Man har fått telefonsamtal och direkta hot om att skjuta föreläsare. De grövsta övertrampen ägde rum runt 2004 och 2010. På senaste år har det snarare handlat om riktade hot via mejl och uthängningar på hatsidor i sociala medier.

— Det har varit folk som kommer in med vapen. Någon gick runt med en hammare i väskan. Ett vanligt sätt att försöka tysta är genom att sätta upp forskarens namn och kontaktuppgifter på olika listor nätet, säger Häyren.

– För några år sen hamnade jag själv på en sådan lista. Jag blev utnämnd till Genus-Hitler – syftet är att häckla, hota, tysta. Men jag försöker att inte kolla sådant längre. Jag vill inte veta om jag står på någon dödslista.

Hammare och kniv

Helena Wahlström Henriksson är professor på Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet. Hon menar tvärtom att medierapporteringen om hotbilden är missvisande.

När Aftonbladet söker Helena Wahlström Henriksson så hänvisar professorn till sitt svar i en intervju med tidningen Ergo, där hon bland annat säger:
– Det har förekommit för flera år sedan att en person kom in med en hammare, och en gång att en anställd blev hotad med en kniv. Båda incidenterna var allvarliga. Men det råder inte en akut eller eskalerad krissituation på Centrum i nuläget.

”Hårdare ton”

Helena Wahlström Henriksson medger dock i intervjun med Ergo att tonen har hårdnat:
– Vi märker av att det finns en debatt som är anti-gender. Tonen är hårdare och det påstås saker om genusforskning och genusforskare som inte är grundade i fakta.

”Angeläget att diskutera”

Anneli Häyrén håller inte med om att rapporteringen om hot varit missvisande.
– Jag vet inte vad hon har tagit i beaktande när hon svarar så. Hon har kanske kollat på frekvensen av anmälningar, men vi rapportar inte på det sättet. Vi har inte fört statistik över inkomna hot. Man behöver inte alltid säga "Jag ska döda dig" för att det ska vara obehagligt, säger Anneli Häyrén. Hon menar att det är angeläget att diskutera problemet.

— Om vi inte gör det finns flera risker. Man blir rädd och man anpassar forskningsfrågor för att de inte ska vara provocerande. Det skulle man aldrig förvänta sig från en reumatolog. Det ska gälla även för oss. Vi kommer ingen vart genom att tystna.

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM