Hillevis familj får ingen semester i sommar

avLisa Röstlund

Publicerad:
Uppdaterad:
Foto: robin lorentz-allard
Hillevi, 49, har inte haft råd med semester - på tretton år.

Ingenjören reser iväg eller åker till lantstället - vårdbiträdet stannar hemma.

Skillnaden i semestervanor ökar enormt, visar en rapport från LO.

– Jag har inte haft råd att åka på semester med mina barn på 13 år, säger vårdbiträdet Hillevi, 49.

Foto: colourbox/frida lenholm

Glappet mellan tjänstemännens och arbetarnas sommaraktiviteter ökar med historiska mått. Inte sedan krisen under början av 1990-talet har klasskillnaden varit så stor.

Nästan en av tre arbetare, 32 procent, har vare sig gjort någon semesterresa eller har tillgång till fritidshus. 2008 var siffran 28 procent. Bland tjänstemän stannar bara hälften så många, 15 procent, hemma hela semestern.

Tvingas ha tre jobb

Hillevi jobbar som vårdbiträde inom äldrevården och är ensamstående med fyra barn. De två yngsta är 13 och 15 år gamla och bor fortfarande hemma i hyrestrean i stockholmsförorten Hagsätra.

– De bor i ett varsitt rum och jag bor i vardagsrummet, förklarar Hillevi.

På sin heltidstjänst tjänar hon efter en nylig lönehöjning 20 250 kronor i månaden. Men eftersom Hillevi varit långtidssjukskriven tidigare har hon fått låna för att klara av att betala räkningarna. Nu jobbar hon mer än heltid för att betala av på skulderna och klara vardagen.

– Jag har tre jobb. Ett heltidsjobb och så hoppar jag in som timvikarie på två andra ställen på kvällar och helger. Jag har inte råd att ta någon semester.

Vad gör barnen när du jobbar?

– Man sitter med andan i halsen och hoppas att de inte hamnar i fel gäng.  Släkten och storasyskonen har dem ibland för att de ska komma hemifrån och göra något annat.

"Resa? Finns inte på kartan"

Den största oron, "magvärken varenda månad", är över om hon ska ha råd att betala räkningar och mat. När Aftonbladet frågar om familjen kunnat resa iväg på semester tidigare, skrattar Hillevi rakt ut.

– Det finns inte på kartan. Det har jag aldrig kunnat, inte med den här lönen. Förutom när jag var gift för 13 år sedan, då blev det en campingsemester i Enköping.

Vad gör ni om somrarna?

– Man är hemma, för man har inte råd med annat. Man går ut och går. Går in till stan och fönstershoppar, och tillbaka. Går till stranden.

Hur har det påverkat er?

– Som förälder går man med ett ständigt dåligt samvete av att inte kunna ge sina barn det alla andra kan ge. Ibland har skolan gett dem läxa att skriva dagbok under sommaren och skicka vykort från resor. Det känns sorgligt att mina barn aldrig har kunnat skicka vykort från sandstränder långt bort. Det blir så tydligt för dem.

– De här klyftorna får katastrofala verkningar i det långa loppet. Det blir A- och B-människor redan i skolan, säger Hillevi.

Kommunal inte förvånade

Jane Cronhager, ordförande i Kommunals sektion 2 i Nacka utanför Stockholm, är inte förvånad över statistiken i LO:s rapport.

– Det finns så klart många inom Kommunal som har villa, fritidshus och båt, beroende på vem man är gift med. Men de flesta, särkilt ensamstående och särskilt nu under dåliga tider, har dålig ekonomi och inget lantställe. Och mest synd blir det om ungarna, säger Jane Cronhager.

Dessutom finns utförsäkrade medlemmar som står helt utan inkomst just nu och där möjligheten till extra semesterutgifter obefintlig, förklarar hon.

Hon berättar att Kommunal erbjuder ensamstående mammor med barn att åka på sommarläger ute i Stockholms skärgård.

– Det är bra. Det kostar dem nästan ingenting, säger Jane Cronhager.

Kvinnor hårdare drabbade än män

Bland arbetare har 33 procent av kvinnorna men bara 30 procent av männen varken semesterresa eller fritidshus inbokat på sommaren. Motsvarande siffror för tjänstemän är 17 procent för kvinnor och 12 procent för män. Anledningen är troligen att kvinnor i snitt har 5 000 kronor lägre månadslön än män.

LO:s ordförande Wanja Lunby-Wedin påpekar att när det gäller fritidshus så handlar det inte bara om att man inte har tillgång till ett eget fritidshus - utan att man inte ens har möjlighet att åka och hälsa på i någon annans fritidshus.

Hon oroas över känslan hos barnen som kommer tillbaka till skolor och förskolor efter sommaren, utan att ha lämnat hemmet ens för en natt.

– Jag tror det blir lite av en skamkänsla. Det blir en så tydlig klassmarkör. Att inte ha gjort någonting, det är som att man känner sig mindre värd om man inte har något att berätta om, säger Wanja Lundby-Wedin.

Lundby-Vedin: ”Klassamhället tydligt”

Främsta orsaken till senaste årens ökning tros vara finanskrisen som inleddes hösten 2007. Arbetslösheten ökade mer bland arbetare än bland tjänstemän. Andelen tjänstemän som varken gjort en fritidsresa eller har tillgång till fritidshus ökade från 14 till 15 procent mellan år 2008 och 2009 men år 2010 minskade den återigen till knappt 15 procent.

– Att det ökat så kraftigt beror sannolikt på ökad arbetslöshet, och att taket i a-kassan ligger så lågt i dag. När man inte upprätthåller inkomstbortfallsprincipen i våra sjuk- och arbetslöshetsföräkringar så får det sådana här direkta konsekvenser, säger säger LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin till Aftonbladet.

– Att klassamhället är så tydligt fortfarande är oacceptabelt. En tredjedel står utanför. Sett ur ett samhällsperspektiv borde det här vara en väckarklocka för politiska beslutsfattare. Att se till att man håller uppe vår sociala välfärd även för dem som blir sjuka eller arbetslösa, säger Wanja Lundby-Wedin.

I rapporten definieras arbetare som personer tillhörande de yrkeskategorier som LO-förbunden organiserar, medan tjänstemän tillhör yrkesgrupperna som organiseras av TCO och SACO.

Publicerad: