De tillverkar Rörstrand för 2 kr i timmen

NYHETER

Mominul, 28, bor i plåtskjul – och har tvingats lämna bort sin femårige son

1 av 5
HÖGT PRIS FÖR BILLIGT PORSLIN Arbetarna hos Shinepukur Ceramics i Bangladesh jobbar i treskift så att ugnarna aldrig ska slockna. Jobbet är slitsamt och lönerna låga. När Aftonbladets reportrar guidas runt i fabriken erbjuds de att köpa Rörstrandsporslin till mycket lägre priser än i Sverige, bland annat tar de 14 kronor för en tallrik som i Sverige kostar 229 kronor.

DHAKA. Mominul är 28 år och hans liv är redan över.

Vi träffar honom utanför fabriksgrindarna i ett industriområde i utkanterna av Bangladeshs huvudstad Dhaka. Solen är på väg ned och Mominul har precis slutat en åtta timmar lång arbetsdag. Snart börjar kvällsskiftet.

En av hans kollegor avråder honom från att prata med oss.

– Är du inte rädd om ditt jobb?

Men han berättar ändå.

Mominul arbetar med att tillverka serviser åt ett flertal västerländska företag. Ett av dem är Rörstrand – en av Sveriges mest prestigefulla och anrika porslinstillverkare.

I mitten av 2000-talet lades den sista delen av Rörstrands svenska produktion ned. Kostnaderna hade blivit för höga, intäkterna för små. En mångårig svensk hantverkstradition tog slut.

I stället hamnade en del av tillverkningen här, hos Shinepukur Ceramics i Bangladesh.

Redan innan vi träffar Mominul tar vi oss in i fabrikerna via en säljresa anordnad för västerländska turister.

Två män i välstrukna skjortor guidar oss. Golvet är fläckigt av ljusgrå lera och det monotona ljudet av maskiner lägger en kuliss över de stora industrihallarna. I en av dem ser vi manliga arbetare som formpressar keramisk lera till tallrikar. Den hydrauliska pressen pyser och frustar.

Lite längre bort arbetar män med att bränna koppar och fat.

– De jobbar i treskift. Ugnarna får aldrig slockna, säger en av guiderna.

I rummet bredvid sitter kvinnor i långa rader. Blå blomdekorer klipps ut från stora ark och klistras fast på porslinsfat. På deras undersida fästs emblem med texten: Ostindia, Rörstrand.

Överallt i lokalerna tillverkas porslinsserier från Rörstrand: Ostindia, Kulinara, Sundborn.

Tallrik för 14 kronor

I slutet av turen erbjuds vi att köpa porslin. En av männen som guidat oss i fabriken informerar om priserna. En stor Ostindia-tallrik kostar 14 svenska kronor. En kaffekopp med tillhörande assiett: 8 kronor.

Vad mannen inte berättar är till vilket pris porslinet framställts.

Det gör inte heller Rörstrand.

Ingenstans på deras produkter framgår att de tillverkats i Bangladesh. Ingenstans på företagets hemsida går det att läsa om produktionen i låglöneländer. Bangladesh är inte det enda. När företaget tog fram den officiella bröllopsservisen inför kronprinsessan Victorias och Daniel Westlings bröllop, skedde tillverkningen i Indonesien.

Får inte prata

När vi en tid senare återvänder till Shinepukur för att tala med arbetarna kommer en ung man fram och presenterar sig som representant för företaget.

När han förstår att vi är journalister blir stämningen snabbt hotfull.

– Ni tänker fråga om arbetarnas löner, eller hur?

28-årige Mominul vet allt om den hotfulla tonen.

Han berättar att fabriksarbetarna uppmanas att inte tala med journalister.

Även utanför fabriksgrindarna finns ögon och öron. Vi rör oss därför mot hans bostad.

– Det här jobbet är så dåligt, säger han.

För att ställa upp i vår artikel ber Mominul att få sitt namn ändrat i texten. Han vill inte heller synas på bild.

Ett dåligt jobb är ändå ett jobb. Och i världens mest tätbefolkade land finns alltid någon annan redo att ta ens plats.

Mominul och hans 24-åriga hustru Nabila flyttade själva från landsbygden till huvudstaden för jobbmöjligheterna. Två år senare undrar de om det var värt det.

Mominul arbetar åtta timmar om dagen, sex dagar i veckan. För det får han 3 600 taka, cirka 360 kronor, i månaden.

Två kronor i timmen.

För att dryga ut kassan jobbar han oftast fyra till fem timmar extra varje dag. Det ger honom ytterligare 150 kronor per månad. När han väl får dem.

– Jag har väntat på min övertidsersättning i mer än sex månader nu, säger Mominul.

Morshed, en annan man vi träffar, berättar att flera arbetare lämnat Shinepukur på grund av de dåliga arbetsvillkoren. Han är själv en av dem.

– Det finns inget fackförbund, cheferna kan bestämma allt själva, säger han.

”Jobbar hela tiden”

I Sverige skulle Mominuls lön räcka till två tallrikar från Rörstrands Ostindia-serie. I Bangladesh förväntas den försörja både honom och hans fru.

Det är knappt att det går.

Paret bor i en skjulliknande byggnad utan vare sig el, gas eller rinnande vatten. Innanför väggarna av korrugerad plåt ryms en säng och två hyllor.

Nabila välkomnar oss in.

– Jag ser nästan aldrig min make. Han jobbar hela tiden. Ändå har vi inte råd att spara några pengar, säger hon.

Lönerna på porslinsfabriken uppfyller visserligen landets minimikrav.

Men kravet ligger en bra bit under vad som behövs för ett drägligt liv.

”Våra liv är över”

Enligt det internationella uppropet Asia floor wage campaign, som vill höja lönerna i Asien, krävs motsvarande 1 200 kronor i månaden för en duglig levnadsstandard i Bangladesh.

För att klara sig på Mominuls lön har han och Nabila fått välja bort att leva med sin son. Femåringen bor i stället hos sina morföräldrar på landsbygden.

– Våra liv är över. Vi hoppas bara att vår son ska få chansen att bli något, säger Nabila.

Medan vi talar har solen gått ned över industriområdet utanför Dhaka.

Snart är Mominul tvungen att söka sig tillbaka till fabriken.

Nabila dukar fram skorpor och skivad mango. Maten serverar hon på familjens två fat.

Det ena är en tallrik från Rörstrands Sundborn-serie.

– Min man har fått köpa det billigare, säger Nabila.

– Han har ju tillverkat det.
 

Porslinet kostar trettio gånger så mycket i Sverige

Ostindia, 27 cm, tallrik

Svenskt pris: 229 kr

Cirkapris på fabrik: 14 kr

Ostindia, kaffekopp & fat

Svenskt pris: 289 kr

Cirkapris på fabrik: 8 kr

Kulinara, 30 cl, skål

Svenskt pris: 99 kr

Cirkapris på fabrik: 7 kr

Kostnaderna för att framställa porslin i Bangladesh vill Rörstrands ägare, Fiskars, inte uppge.

Men när Aftonbladet besöker fabrikerna utanför huvudstaden Dhaka erbjuds vi att köpa porslin till en trettiondel av de svenska priserna. Prispålägget förklarar Fiskars bland annat med att svinnet i produktionen är högt.

Text och foto: Niklas Strömberg
[email protected],
Per Liljas