Kritik mot domen om äktenskapstvång

Ett föräldrapar döms för att ha försökt gifta bort sin 13-åriga dotter. Arkivbild.
NYHETER

Ett föräldrapar ursprungligen från Syrien fälls av Värmlands tingsrätt för försök till tvångsäktenskap. Men omgående ställs frågor om domen och om den svenska lagen räcker i sin nuvarande form.

– Man kan fråga om domen hade sett lika dan ut om det varit en svensk liten flicka som hade utsatt för det här, säger Petra Kyllerman på riksorganisationen GAPF (Glöm aldrig Pela och Fadime).

Den svenska lagen om äktenskapstvång skärptes 2014. Maxstraffet för äktenskapstvång är nu fyra års fängelse. Men än finns det inga prejudikat om hur straff ska utmätas. I det aktuella målet menade rätten att straffvärdet hamnade på tio månaders fängelse, vilket ledde till en villkorlig dom för föräldrarna. Och den 23-årige mannen som står på äktenskapskontraktet friades helt.

Flickan var 13 år

Flera kännare reser nu frågor kring hur lagen tillämpats.

– Det finns betänkligheter. Omständigheterna pekar på att det här är allvarligare än det som tingsrätten har kommit fram till, säger Devin Rexvid, forskare i hedersvåld.

En aspekt som domen inte diskuterar är flickans låga ålder.

– Jag tycker personligen definitivt de borde ha tagit upp frågan att flickan bara var 13 år. Enligt muslimsk tradition handlar det här om ett äktenskap, ett så kallat fullmaktsäktenskap, säger Rasool Awla, doktorand vid Göteborgs universitet.

Devin Rexvid menar att det som hänt sedan lagen kommit är att de som åtalas för de här brotten har anpassat sitt sätt att beskriva äktenskapskontrakten för att kringgå lagen.

– Min erfarenhet är att sedan vi införde lagen om barnäktenskap och tvångsäktenskap har gärningsmännen blivit duktigare på att hitta på bortförklaringar. En vanlig bortförklaring är att beskriva kontraktet som en förlovning när man inte kommer på något bättre, säger han.

"Svensk lag gäller"

I det aktuella fallet i Värmlands tingsrätt har frågan varit om de äktenskapskontrakt som upprättades verkligen handlade om ett äktenskap eller bara någon form av förlovning som de åtalade hävdat.

– Mycket talar för att det var fullbordat äktenskap, men det måste vi ställa mot de beviskrav som finns i ett brottmål. Och där finns en osäkerhet, erkänner lagman Lars Holmgård som en kommentar till det aktuella fallet.

– Vi ser på många håll både inom socialtjänsten och rättsväsendet att man relativiserar. Man dömer på olika sätt för att en utsatt person har en annan kulturell bakgrund. Det är ju totalt fel, för det är svensk lag som ska gälla, säger Petra Kyllerman.

Högre straffvärde

Hon menar att lagen behöver förtydligas. I de få domar som finns hamnar straffet omkring ett år.

– Straffvärdet verkar vara ett år oavsett vad som händer. Man måste tänka på vilket trauma dessa ungdomar utsatts för. Vad är det som krävs för att det ska bli ett strängare straff? frågar Petra Kyllerman.

Det finns en möjlighet att målet i Värmlands tingsrätt kan gå vidare genom rättsapparaten och till slut hamna i Högsta domstolen och ge grund för ett prejudikat.

– Jag får sätta mig att fundera på om jag ska överklaga i den del där tingsrätten frikänt den tredje inblandade, och om jag ska försöka få det till ett fullbordat brott och inte ett försöksbrott. Jag måste också fundera på om påföljden är tillräcklig, säger kammaråklagare Pia Hammar.

Rasool Awla menar att domen måste överklagas.

– Tingsrätten själv ger en hint om det när den skriver att "det saknas praxis". I så fall tror jag att flickans ålder och frågan om begreppet "äktenskap enligt muslimsk tradition" kommer att aktualiseras.