Arlandagripen: "Jag är ingen terrorist"

1 av 3 | Foto: Mannen greps i passkontrollen på Arlanda.
NYHETER

Den 37-årige tjetjenen greps av gränspolisen på Arlanda i fredags. Ryssland har efterlyst honom misstänkt för terrorbrott.

Nu träder mannen fram i en intervju med norska Dagbladet.

– Jag är ingen terrorist, säger han till tidningen.

När mannen gick igenom flygplatsens passkontroll dök en internationell arresteringsorder upp. Ryssland vill ha honom utlämnad eftersom han misstänks för terrorbrott och mord där.

Han greps av Arlandapolisen och anhölls, men släpptes på fri fot efter ett längre förhör på eftermiddagen samma dag.

– Han har haft asyl i åtta år i ett annat europeiskt land för de misstankarna. Detta var ganska snabbt utrett. Det har aldrig funnits någon fara för Sverige, sa mannens advokat, Johan Hansson, till Aftonbladet då.

Politisk asyl i Norge

Mannen är från Tjetjenien och bor i Norge sedan flera år. Nu träder han fram i Dagbladet. Enligt mannens berättelse i den norska tidningen reste han från Norge i torsdags och hade tänkt att åka vidare från Sverige redan efter en dag.

– Jag blev väldigt överraskad av efterlysningen. Jag har rest in och ut ur Norge flera gånger efter att jag blev norsk medborgare utan att någon har stoppat mig, säger han till tidningen.

De ryska misstankarna gäller, enligt kammaråklagare Ronnie Jacobsson, händelser 12 till 17 år tillbaka i tiden.

Den tjetjenske mannen förklarar att han fick politisk asyl i Norge under 2000-talet. Han var politisk aktiv under konflikten i Tjetjenien i slutet av 90-talet.

– Jag var tvungen att fly till Norge tillsammans med min fru och våra två barn, när jag började att förföljas av tjetjenska och ryska myndigheter, säger han till Dagbladet.

Mannen har sedan 2008 ett pågående ärende i Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Enligt uppgifter till Aftonbladet ska mannen ha anklagat de ryska myndigheterna för tortyr.

– Jag har bevittnat mycket som de ryska myndigheterna inte vill att jag ska prata om, och jag är glad över att de svenska myndigheterna inser att efterlysningen är politiskt motiverad. Jag är inte en terrorist och har inte dödat någon, säger han till Dagbladet.

”Det är inte första gången”

Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet, förklarar att Norge, Sverige och Frankrike är exempel på länder som tagit emot många asylsökande tjetjener, varav en del deltagit i väpnad kamp som separatister.

– Så det är inte förvånande att det är en norsk medborgare. Det är inte första gången som Ryssland vill ha en tjetjen utlämnad från Europa, säger han.

Skälen till att inte lämna ut en efterlyst person kan variera.

– Utlämning har inte bara att göra med vad man tror att en person har gjort. Personen kan ha begått krigsbrott, men om man tror att personen kan utlämnas till en situation där den kan utsättas för icke-rättsliga repressalier eller politisk förföljelse kan det vara skäl att inte lämna ut, säger Martin Kragh.

– Det har hänt tidigare när tjetjener varit inblandade. Det finns en inrikespolitisk aspekt som västerländska domstolar beaktat när det gäller Ryssland.

ARTIKELN HANDLAR OM