Varslen på 90-talsnivå

NYHETER

Arbetsförmedlingen: Det här är väldigt allvarligt för väldigt många

Foto: kai Rehn, Anders Deros
Anställda vid Torslandafabriken i Göteborg på väg hem efter beskedet att 3300 personer varslats.

Varslen i Sverige har inte varit så många sedan krisåret 1993.

I söndags kallades Arbetsförmedlingens chefer till ett extrainsatt möte för att diskutera krisen.

– Jag vill vinna tid för att möta upp det som kan hända, säger generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist till aftonbladet.se

Foto: Anders Roth
Angeles Bermudez-Svankvist, Arbetsförmedlingens generaldirektör.

Vintern 1993. Sverige befinner sig mitt i krisen. Bankakuten instiftas och finansminister Anne Wibble presenterar ett sparpaket på 81 miljarder kronor. I mars varslas 17 100 om uppsägning.

Hösten 2008. Den internationella finanskrisen har drabbat Sverige. Regeringen presenterar en stabilitetsplan om 1 500 miljarder kronor för att lugna marknaden. I oktober varslas minst 13 820 om uppsägning.

”Mycket allvarligt”

– Det är mycket allvarligt. Det är den högsta siffran sedan mars 1993, säger Hans Tydén, utredare på Arbetsförmedlingen.

Tillverkningsindustrin är värst drabbad med 8 630 varsel hittills under oktober. Västra Götalands län står ensamt för över en tredjedel av alla varsel. Men även mindre län som Blekinge drabbas hårt.

Arbetsförmedlingens siffror säger 602 varsel, men den verkliga siffran är högre än så.

Omkast i livet

– Vi är uppe i 700 - 800 nu, säger Kerstin Eskilsson verksamhetssamordnare på Arbetsförmedlingen i västra Blekinge.

Lilla Olofström, beroende av Volvo och underleverantörer till bilindustrin, får ta den värsta smällen.

– Det här är väldigt allvarligt för väldigt många. Det handlar bland annat om unga människor som precis har etablerat sig och som nu får ett omkast i livet.

Hur ser arbetsmarknaden ut i Blekinge?

– Det finns fortfarande lediga jobb, men de är färre än förra året. De som berörs får se sig om till andra kommuner. Utbildning kan också vara ett alternativ för många, säger Kerstin Eskilsson.

Människors oro är stor. I går svarade drygt 37 procent av nära 36 000 aftonbladetläsare att jobben är det som oroar mest i finanskrisen.

Och nu förbereder sig arbetsförmedlare runt om i landet för tiden då en okänd del av varslen går över i förlorade jobb. Under två dagar, med start i söndags, har ledningsgrupper och områdeschefer samlats i Stockholm för att prata ihop sig.

Beroende av finansoron

– Vi samlar kraft nu och försöker hitta kreativa lösningar, säger Arbetsförmedlingens generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist.

En nationell beredskapsorganisation har satts i gång som nästan dagligen tar in information om var det varslas och inom vilka branscher.

Läget är allvarligt säger Bermudez-Svankvist. Hon vågar inte sia om framtiden.

Blir en kedjeeffekt

– Situationen är beorende av finansoron. Det blir en kedjeeffekt som gör att man ska vara försiktig att uttala sig om 2009. Det vi kan göra är att rigga vår struktur så att den kan möta människor när de drabbas.

Hans Tydén på Arbetsförmedlingens utredningsenhet säger att ljusningen kan ligga minst ett par år fram i tiden.

– Nu är det tillverkningsindustrin som har det värst. Men det finns en uppenbar risk att det går vidare till andra branscher. Den allmänna pessimismen som uppstår hotar att slå mot handeln, mot hotell- och restaurangbranschen. Sedan kan företagstjänster av olika slag drabbas. Det blir ringar på vattnet.

Alla varslade blir inte uppsagda

Varsel innebär att en arbetsgivare förvarnar om att man planerar uppsägning av folk. Syftet är att arbetsmarknaden ska få tid på sig att planera åtgärder för de som sägs upp.

Varsel krävs om minst fem anställda berörs. Om många varslas krävs längre varseltid. Om fler än 100 anställda kan komma att beröras ska arbetsgivaren varsla minst ett halvår i förväg.

Varslet måste innehålla information om varför neddragningar krävs och vilka grupper av anställda som drabbas.

Senast en månad före att uppsägningarna genomförs ska arbetsgivaren tala om vilka personer som förlorar sina jobb.

Långt ifrån alla varslade blir arbetslösa. 2002 varslades 67 000 personer. 70 procent av varslen ledde då till uppsägning och 33 procent av de varslade blev arbetslösa. 2007 varslades 27 000 personer om uppsägning. 55 procent av dem blev uppsagda men bara 15 procent gick ut i arbetslöshet. Ju sämre läget är på arbetsmarknaden desto fler riskerar att förlora sina jobb om varslen blir verklighet.

Västra Götaland drabbas värst

Antalet varsel hittills i oktober - län för län.

Stockholms län: 1 917

Uppsala län: 130

Södermanlands län: 369

Östergötlands län: 647

Jönköpings län: 605

Kronobergs län: 403

Kalmar län: 494

Gotlands län: 19

Blekinge län: 602

Skåne län: 1 206

Hallands län: 212

Västra Götalands län: 4 916

Värmlands län: 536

Örebro län: 371

Västmanlands län: 73

Dalarnas län: 130

Gävleborgs län: 174

Västernorrlands län: 215

Jämtlands län: 170

Västerbottens län: 252

Norrbottens län: 429

HELA LANDET: 13 870