RÅ: Anonyma vittnen kan behövas

Foto: Henrik Montgomery/TT
Riksåklagare Petra Lundh hon utesluter inte att man kan behöva utreda anonyma vittnen, säger hon till TT. Hon deltar just nu i Folk och Försvars Rikskonferens på Högfjällshotellet i Sälen.

avTT

NYHETER

Riksåklagaren kräver flera nya verktyg för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. En ny lag om datalagring är helt avgörande – och hon utesluter inte heller att man kan behöva utreda om anonyma vittnen ska tillåtas.

– Vi måste öka upptäcktsrisken och vi måste kunna utreda brott och bevisa brott i domstol och då måste vi ha vissa verktyg på plats, säger Petra Lundh till TT under Folk och Försvars rikskonferens i Sälen.

Brutalt våld, utbredd drogförsäljning och gängkriminella som skjuter och hotar. Brottsligheten har blivit både mer komplicerad och svårutredd. I många fall har gamla metoder spelat ut sin roll, som hemlig avlyssning som inte fungerar i en tid då nästan alla kommunicerar via appar. Samtidigt är färre beredda att vittna och polisen har också fått svårare att komma in i de kriminella miljöerna och spana.

Åklagarmyndighetens önskelista står bland annat ny lagstiftning om datalagring.

Vittna anonymt

I dag får rättsväsendet inte ut viktiga uppgifter som var en telefon befunnit sig eller vilka kontakter den haft.

– Det är helt grundläggande i brottsutredningar, säger Petra Lundh.

Men det kan också bli nödvändigt att undersöka om personer ska kunna få vittna anonymt, anser hon. Särskilt i utsatta områden är det ofta svårt att få folk att medverka i utredningar.

– Jag tycker att man ska försöka på alla möjliga sätt att få folk att vittna genom olika förtroendeskapande åtgärder. Men jag är också realist så jag stänger inte dörren helt för att man kanske ändå till slut måste utreda anonyma vittnen, säger hon.

I Danmark och Norge har lagstiftning om anonyma vittnen funnits under många år.

– Det används i väldigt begränsad utsträckning men det finns, säger hon.

Införa kronvittnen

Ytterligare en möjlighet att lösa fler brott kan vara ett system för kronvittnen – alltså möjligheten för misstänkta att få lägre straff om de vittnar om sina medbrottslingar.

– I dag finns bara en allmän bestämmelse om att man kan reducera straffvärdet, men den används i väldigt liten utsträckning. Jag känner egentligen inte till något större fall där den använts, säger Petra Lundh.

Hon lyfter även den nya lagen om hemlig dataavläsning, som ger polisen en möjlighet att spionera i brottsmisstänktas datorer och mobiler.

Både den lagen, och den nya lagen om datalagring, har fastnat på regeringskansliet. På grund av regeringskaoset har de inte kunnat läggas fram för riksdagen.

– Vi är angelägna om det här, sedan förstår jag också att det ser ut som det gör när Sverige inte har någon regering. Men för oss är varje dag viktig, säger Petra Lundh.

Kommer bli fler

Just nu genomförs en mycket stor satsning på polisen. Men för att den ska leda till att fler brottslingar även döms måste även Åklagarmyndigheten stärkas, vilket RÅ tidigare påpekat.

I år får man 90 miljoner kronor extra i den M-KD-budget som röstades igenom i riksdagen, och de pengarna kommer framför allt att gå till att anställa fler.

– Det är för att matcha de satsningar som görs på polisen. Just nu tycker jag att läget ser betydligt ljusare ut än vad det gjorde för några månader sedan, säger Petra Lundh.

ARTIKELN HANDLAR OM