Kriminalvården

Kriminalvården tvingas till nedskärningar

avTT

1 av 2 | Foto: Johan Nilsson/TT
Kriminalvården dras med stora underskott. Arkivbild.

Kriminalvården dras med underskott på hundratals miljoner och prognosen för 2019 är dyster. Nu flaggar myndigheten för att ett besparingsprogram är på gång.

– Budgeten innehöll inte de tillskott som vi har argumenterat för, säger generaldirektören Nils Öberg.

Kriminalvården uppger att man går in i 2019 med ett underskott på 560 miljoner kronor – ett underskott som väntas öka.

– Om vi inte gör någonting så kommer underskottet öka ytterligare med cirka 300 miljoner. Det betyder att vi närmar oss ett ackumulerat underskott på närmare 900 miljoner kronor och det går inte. Vi är skyldiga att vidta åtgärder för att försöka återta kontrollen över vår ekonomi och få en budget i balans, säger Öberg.

Vad för nedskärningar som kommer att genomföras ska myndigheten meddela inom kort, men man uppger att det innebär sänkta ambitioner på flera områden.

God dialog

– Det är en olycklig tidpunkt kan man säga eftersom myndigheten, med tanke på allt annat som händer i rättsväsendet, borde expandera snarare än att gå in i ett besparingsarbete.

TT: Är det här ett utspel från er sida?

– Absolut inte, vi har och har haft en lång dialog med regeringen och regeringskansliet kring våra behov. Man kan säga att vi har misslyckats att övertyga regeringen och riksdagen om vilka tillskott som krävs för att vi ska kunna driva en verksamhet på den nivå vi gör, säger Nils Öberg.

Enligt Öberg beror underskottet på flera olika saker. Bland annat har man sett ett minskat anslag sedan 2015. Myndigheten har även fått nya uppdrag men inte ökad finansiering och haft stora personalomsättningar.

Fått fler uppdrag

– Kriminalvården har från 2012 och framåt haft en god ekonomi. Vändningen kom 2015 när våra anslag började minska. Det är inte någon verksamhet som blivit extremt mycket dyrare, utan det är en kombination av ökade uppdrag och successivt minskade anslag.

TT: Har regeringen inte lyssnat på er?

– Jag uppfattar att regeringen och riksdagen förstår logiken i det vi säger, nämligen att om gör man jättestora satsningar på polis, åklagare och domstolar så blir det väldigt konstigt om man inte gör motsvarande satsningar på kriminalvården, säger Nils Öberg, och fortsätter:

– Det är bara att konstatera att det finns andra behov och prioriteringar på andra områden som man valt att beakta.

ARTIKELN HANDLAR OM