Orsaker till förnedringsrånen ska kartläggas i specialstudie

Av: Anders Johansson

Publicerad:
Uppdaterad:
Foto: Johan Nilsson/TT, Polisen

Rånarna tvingar sina offer att skaka hand eller förnedrar dem genom att kissa på dem och filma.

Motiven till förnedringsrånen och gärningsmännens härkomst ska nu kartläggas i en specialstudie.

– Vi vill ge ett så brett kunskapsunderlag som möjligt, säger Maria von Bredow, senior analytiker vid Brå.

På fem år har de anmälda ungdomsrånen mer än fördubblats.

Och på två år har även oron bland unga att bli utsatta ökat på motsvarande sätt. Nästan var femte ung man, 19, procent, i åldern 16–19 år är orolig för att bli rånad, enligt den senaste nationella trygghetsundersökningen, NTU.

Brottsförebyggande rådet, Brå, har därför tagit initiativ till en specialstudie av ungdomsrånen, perioden 2015–2020.

Undersöka utländsk bakgrund

Maria von Bredow, senior analytiker vid Brå, uppger att ansatsen är att skaffa så mycket kunskap det går.

För första gången ska nu polisutredningar granskas för att kartlägga bland annat tillvägagångssätt och motiv. Även intervjuer ska göras.

Det som ska kartläggas är bland annat ålder, kön, tid för rånen, var rånen sker, i vilka områden, och vilken bakgrund personerna har. Exempelvis om offer och gärningsmän, i den mån de är kända, har invandrarbakgrund.

– När vi tittar på bakgrund har vi med de variabler som vi kan få fram ur vår data, och det är att man är utlandsfödd, född i Sverige med två utländska föräldrar, eller född i Sverige med minst en svenskfödd förälder, och om de är utomnordiska, säger Maria von Bredow.

”En fråga som rör upp känslor”

Flera uppmärksammade fall ledde till att det i våras hölls en särskild debatt i riksdagen om förnedringsrån.

Och ämnet är fortfarande något som engagerar, inte minst sedan ett nytt fall vid en kyrkogård i Solna inträffade i somras.

– Det här är ju en fråga som rör upp många känslor och som det pratas enormt mycket om men där det finns ganska liten kunskap ändå, säger Maria von Bredow. Och då kan det vara bra att ha ett gediget kunskapsmaterial.

– Vi vill titta på om det har blivit grövre och om det finns belägg för den debatt som varit.

Ge underlag till beslutsfattare

Hur kan resultatet av studien sedan användas?

– Vi vill ge ett så brett kunskapsunderlag som möjligt för beslutsfattare. Om det exempelvis säger att många förövare och offer kommer från socioekonomiskt utsatta områden, då får politikerna komma med analysen och kanske göra insatser i de här områdena kring den här frågan.

– Eller om det visar sig att många rån kanske begås i kollektivtrafiken, då kanske vi måste ha fler kameror och fler lampor där. Man kan komma fram till många olika slutsatser.

Foto: AFTONBLADET / AFTONBLADET
"Liam", som blev utsatt för förnedringsrån. Anonym bild bakifrån. "Liam" är med i stor intervju i Aftonbladets nya krimpoddd. 

Utsatt för förnedringsrån berättar

Resultatet av studien ska vara klart hösten 2021 och då presenterasi en offentlig rapport.

Ett av de rån som ingår är det som 18-årige Liam utsattes för, där förövarna kissade på honom samtidigt som de filmade.

Första avsnittet av Aftonbladets nya krimpodd, som belyser förnedringsrånen, innehåller en längre intervju med Liam, som egentligen heter något annat.

Han berättar om känslorna när han utsattes och hur han nu ett år senare har klarat att gå vidare.

I podden berättar också Sven Granath, kriminolog vid polisen, vad som hittills är känt om ungdomsrånen.

Foto: Oleg Elkov / iStockphoto/GETTY
För första gången ska nu polisutredningar granskas för att kartlägga bland annat tillvägagångssätt och motiv.
Foto: OLENA SAKHATSKA / iStockphoto/GETTY
Publicerad:

LÄS VIDARE

ÄMNEN I ARTIKELN