12 nya länder knackar på

Utvidgningen av EU är fredsprojektet med stort F för Sverige

NYHETER

Snart bor var tolfte person i ett EU-land.

Tolv nya medlemsländer ska med Sveriges hjälp snabbt tas in i unionen.

De forna öststaterna ska rustas upp - det ekonomiska biståndet är större än efterkrigstidens Marshallhjälp.

Foto: BÖRJE THURESSON
STÖRRE EU - SNABBT En av de tre huvudfrågorna när Sverige blir ordförandeland i EU blir utvidgningen. Tolv nya medlemsländer ska med Sveriges hjälp snabbt tas in i unionen.

Utvidgningen

av EU är fredsprojektet med stort F för Sverige

För sju år sedan gav EU:s ledare klartecken till att ta in fler länder i unionen, där gemensamma demokratiska värderingar, handel och fri rörlighet mellan länder motverkar osämja och krig.

- Utvidgningen för att ena öst och väst gör EU till ett riktigt fredsprojekt för mig, säger utrikesminister Anna Lindh.

Ingen tidigare utvidgning av EU har varit så omfattande.

De tolv kandidatländerna har 106 miljoner invånare och EU blir snart en union med en halv miljard invånare.

- Med kandidatländerna utökas EU:s yta med 30 procent och befolkningen med lika mycket. Men deras ekonomi motsvarar bara fyra procent av de övriga ländernas BNP, säger Frank Belfrage, utrikesråd och Sveriges tidigare EU-ambassadör i Bryssel.

Förhandlingarna är komplicerade. De nya länderna måste gå igenom 67 000 sidor lagtext till skillnad från Sverige som "bara" behövde läsa 40 000 sidor.

- För de gamla kommunistländerna blir det ett väldigt mycket större steg att ta. Därför måste de hjälpas i sitt reformarbete genom massivt bistånd, säger Belfrage.

Och pengarna finns redan. EU har lagt undan för att hjälpa sina "fattiga kusiner" på fötter:

Biståndet är relativt sett större än USA:s bidrag till återuppbyggnaden av det sönderbombade Europa efter andra världskriget och motsvarar 680,8 miljarder svenska kronor. Våren 1998 inleddes förhandlingarna med den första gruppen länder: Cypern, Estland, Polen, Ungern, Tjeckien och Slovenien. I början av det här året satte sig Bulgarien, Lettland, Litauen, Malta, Rumänien och Slovakien vid förhandlingsbordet.

Tortyr vanligt i Turkiets fängelser

Även Turkiet vill gå med i EU. Men så länge landet inte har en fungerande demokrati, slopar dödsstraffet och visar respekt för de mänskliga rättigheterna vägrar EU låta Turkiet förhandla om medlemskap.

I en rapport till Europarådet bekräftas bilden. Turkiet medgav där att en fängslad fackföreningsledare dog under tortyr förra året. I Turkiet är tortyr fortfarande vanligt i fängelserna där både politiska fångar och kriminella utsätts för grymheterna.

Det land som vill gå med i EU måste bevisa att det antagit unionens lagstiftning och att det har domstolar och andra myndigheter som kan se till att lagarna efterlevs.

Rumänien ligger sist i förhandlingarna

I dagsläget har Cypern hunnit längst i förhandlingarna, medan Rumänien ligger sist.

Redan den 1 januari 2003 ska EU vara redo att öppna dörren för nya medlemmar. Och statscheferna hoppas att några nya länder ska kunna delta i valet till Europaparlamentet redan i juni 2004.

För Sveriges ordförandeskap är målet att ha nått ett politiskt genombrott i förhandlingarna.

- Den 1 juli 2001 vill jag känna ett ärligt tack från ansökarländernas sida, "Sverige, ni har verkligen hjälpt oss", säger Anna Lindh.

Bland EU:s nuvarande 15 medlemsländer finns en politisk vilja till utvidgning. Men många är rädda att bidragen till exempelvis jordbruket kommer att minska när de "fattiga kusinerna" ska vara med och dela. Andra oroas över en maktförskjutning österut och att Tyskland och Frankrike förlorar inflytande.

Också den ökande kriminaliteten i de forna öststaterna är ett orosmoment.

- Det är ett hot mot integrationen om vi inte kommer till rätta med brottsligheten, säger Dan Eliasson, ambassadör på justitiedepartementet.

EU-kommissionen har lagt ett förslag om gemensamma regler för att motarbeta människohandel, sexuellt utnyttjande och slavarbete. Och förslaget ska klubbas igenom av det svenska ordförandeskapet.

Nya regler och röstetal när länderna blir fler i EU

Nya regler och röstetal när länderna blir fler i EU

På nyårsdagen tar Sverige över ordförandeklubban i EU. Tre frågor står högst upp på dagordningen. Sysselsättning, miljö och utvidgning. I dag: Utvidgningen. Europas fattiga kusiner knackar på EU:s port. Hur solidariska är de välmående medlemsländerna när det gäller?

Inga-Lill Hagberg, Anette Holmqvist