Nästan var fjärde elev underkänd

Rekordmånga i grundskolan inte godkända i ett eller flera ämnen

NYHETER

Rekordmånga elever gick i våras ut grundskolan utan godkänt i ett eller flera ämnen.

Det visar en rapport som Skolverket presenterade på måndagen.

Nästan en fjärdedel av eleverna, 24,3 procent, som lämnade grundskolan vid den senaste skolavslutningen saknade ett fullständigt betyg.

Skolrådet Ragnar Eliasson vid Skolverket säger att det är allvarligt att så många elever underkändes. Sedan 1998 har 65 000 elever underkänts i minst ett ämne och 30 000 elever saknar betyg som gör dem behöriga till gymnasiestudier.

Följd av krissparande

- Det är flera samverkande faktorer som gör att situationen ser så oroande ut. Vi märker framför allt av de stora besparingar som vi tvingades till i flera år under 1990-talet. Det går fort att riva ner, men det tar tid att bygga upp, konstaterar skolminister Ingegerd Wärnersson.

Samtidigt som kommunerna tvingades skära ned kostnaderna i all sin verksamhet nådde stora barnkullar skolmogen ålder. I samma veva strömmade många flyktingar in i landet, bland annat kom många skolbarn till Sverige från krigsområdet i forna Jugoslavien

Skolministern betonar att regeringen nu gör stora satsningar på skolan.

- Vi fick ett helt nytt betygssystem 1995 och det har rått en viss osäkerhet bland lärare och skolpersonal om hur man ska hantera det nya målrelaterade betygssystemet. Den aktuella statistiken visar även att allt fler får det högsta betyget Mycket väl godkänd, säger skolministern.

Högre medelbetyg

De tre betygsstegen i grundskolan (Godkänd, Väl godkänd och Mycket väl godkänd) kan räknas om till poäng, ett så kallad meritvärde. Det genomsnittliga meritvärdet för de elever som gick ut nian våren 2000 var enligt Skolverkets rapport 202,9. Det är en liten förbättring jämfört med året innan då det var 202,1.

Larmrapporten om betygen fick moderaterna och folkpartiet att agera på måndagen.

- Jag är personligen djupt, djupt upprörd över vad som håller på att hända, sade moderatledaren Bo Lundgren vid en presskonferens.

- Bakom de här genomsnittssiffrorna döljer sig skolor där kanske 30-40 procent av eleverna inte klarar sig, fortsatte han.

Krav på debatt

Bo Lundgren varnade för tron på att ökade resurser löser alla skolans problem.

Bo Lundgren kräver partiledaröverläggningar om krisen i skolan. Moderaterna vill också att en särskild riksdagsdebatt i ämnet ordnas. Det blir i så fall den fjärde särskilda skoldebatten som hålls den här mandatperioden på begäran av oppositionen.

Folkpartiledaren Lars Leijonborg utmanar skolminister Ingegerd Wärnersson på offentlig debatt.

- Det är inte förvånande. Det är en följd av socialdemokratisk skolpolitik där kravet på kunskap har eftersatts, kommenterar det folkpartistiske borgarrådet Jan Björklund i Stockholm, den kommun som har flest underkända elever.

Björklund förespråkar att de elever som inte hänger med ska gå ett extra skolår mellan lågstadiet och mellanstadiet. Han anser även att det krävs ett tidigare varningssystem och vill införa skolbetyg redan i mellanstadiet.

Ove Byström/TT