Ledningens misstag utlöste raset

Här är listan över börsjättens största problem

NYHETER

Dåliga mobiltelefoner.

Ännu sämre ledning.

Helt usel information till omvärlden.

Det är misstagen som orsakat Ericssons värsta problem.

Foto: PETER KJELLERÅS
LEDNINGEN får hård kritik Trots företagets stora problem nästan fördubblade styrelseordföranden Lars Ramqvist, 62, sin lön förra året. Börsanalytiker kritiserar Ericsson på flera punkter. Telefonerna är dåliga och ledningen är ännu sämre. Lars Ramqvist var inte anträffbar när Aftonbladet sökte honom för en kommentar i går.

Aftonbladet har talat med flera börsanalytiker om Ericssons problem. På frågan om vad företagsledningen gjort för fel svarade en av dem, efter en kort tankepaus:

- Allt.

Aftonbladet har sammanställt listan över de värsta misstagen från företagets ledning med ordförande Lars Ramqvist och vd Kurt Hellström i spetsen. Misstagen som fått nästan tre fjärdedelar av Ericssons värde att försvinna - på bara ett år.

Dålig information

Det stora telebolagets ledning är "fullkomligt värdelös på kommunikation". Informationen om det senaste årets problem har kommit sent och varit otillräcklig.

Analytikerna tvingas gissa vad som händer.

- Den dåliga informationen betyder tio eller tjugo kronor lägre börskurs, säger en analytiker.

Dåliga ägare

Huvudägarna Wallenberg och Handelsbanksgruppen styr hela Ericsson, trots att de äger mindre än en tiondel av aktierna. Vid beslut på bolagsstämman har deras aktier tusen gånger så många röster som vanliga aktier.

- De utser sina egna tungviktare till Ericssons styrelse utan att tänka på vilka som skulle göra mest nytta för företaget, säger en analytiker.

Dålig styrelse

Ordföranden Lars Ramqvist anses vara den ende i styrelsen som kan teleteknik - men konsumentprodukter som mobiltelefoner är inte hans starka sida.

- Det är ytterst anmärkningsvärt att man inte tar in något nytt blod i styrelsen, säger en analytiker.

Fel telefoner

Ericssons ledning tycks ha blivit helt överraskad av att konsumenterna vill ha roliga och billiga mobiltelefoner. Bolaget envisas med att tillverka dyra och avancerade modeller.

Fula telefoner

- Man borde sett vart trenden var på väg, säger en analytiker.

"Fyrkantiga och gråa" var länge det vanligaste omdömet om Ericssons telefoner. Först i slutet av förra året anställdes en ny designchef.

Försenade telefoner

När nya prestigemodellen T 28 presenterades dröjde det länge innan den fanns i tillräckligt antal i butikerna.

Branden i en fabrik i New Mexico i fjol orsakade stor brist på delar till mobiltelefoner.

Nokia löste problemet snabbt - men Ericsson lyckades inte ens informera om det.

Dyra, dåliga telefoner

Gång på gång har nya Ericssonmodeller drabbats av allvarliga barnsjukdomar. Kurt Hellström har envisats med att Ericsson ska tillverka telefonerna själv. Först i januari i år beslöt man sig för att ta hjälp av underleverantören Flextronics.

- I stället skulle man skaffat en partner som är bra på konsumentprodukter, till exempel japanska Sony.

Dyr satsning på 3G

Ericsson har fått kontrakt på att bygga ut den nya generationens mobilnät, 3 G, i många länder.

Men nu kommer varningar om att telebolagen kommer att få svårt att betala.

Ericsson kan tvingas att ge långa krediter för att affärerna ska kunna genomföras.

Valutaförlust

Förra året köpte Ericsson en stor del av sina komponenter i USA-dollar och japanska yen - men sålde produkterna i euro. Eftersom man inte försäkrat sig tillräckligt mot valutaförluster försvann 3 miljarder kronor.

Dålig koll på siffror

När det dåliga resultatet för tredje kvartalet i fjol presenterades blev även Ericssons ledning överraskad.

"Det var först för ett

par dagar sedan vi insåg hur siffrorna såg ut", sa man.

Ledningens löner

Trots företagets stora problem nästan fördubblade styrelseordföranden Lars Ramqvist och vd Kurt Hellström sina löner förra året - till 14,6 respektive 16,8 miljoner kronor.

Det sticker i ögonen på kunder, anställda och aktieägare.

Flytten till London

Det nya huvudkontoret i London, som kostade 1,5 miljarder kronor 1998, står mest tomt.

Vd Kurt Hellström och andra chefer är sällan på plats, utan jobbar i Stockholm i stället.

Nu försöker man hyra ut stora delar av lokalerna.

Erland Huledal