Cancersjuka behandlas i kärnreaktorn

Unik svensk metod testas i Studsvik

NYHETER

Kärnreaktorn i Studsvik har fått en ny användning.

Den jättelika reaktorn har använts för att strålbehandla en cancerpatient.

Något liknande har aldrig tidigare gjorts.

Nu står ytterligare 15-20 patienter på tur.

STRÅLNING MOT HJÄRNTUMÖRER Här i Studsvik norr om Nyköping har en medelålders man som första patient fått sin hjärntumör bestrålad i kärnreaktorn. Nu står ytterligare 15-20 cancersjuka i tur.

Metoden är unik i världen och ger hopp åt de drygt 500 svenskar som varje år drabbas av dödliga hjärntumörer.

Första patienten var en medelålders man från Sörmland och hittills har allt gått enligt förväntningarna.

Det hela går ut på att skapa en mindre kärnreaktion inne i tumören.

Först förs grundämnet bor in i cancervävnaden. När neutroner från kärnreaktorn strålas på cancercellerna blir boret radioaktivt och dödar alla celler i sin närhet.

Eftersom boret bara finns i tumören skadas inte vävnaden runt omkring.

- Tidigare har vi inte kunnat bestråla patienterna med tillräckligt höga doser eftersom radioaktiviteten är skadlig, berättar professor Kurt Sköld på neutronforskningslaboratoriet i Studsvik som uppfunnit det filter som möjliggör den nya behandlingen.

Fyra gånger högre stråldos

Filtret skyddar omkringliggande vävnad och gör att läkarna kan använda en fyra gånger högre strålningsdos än tidigare utan att patienten kommer till skada. Om det är tillräckligt för att slå ut tumören fullständigt vet ingen ännu.

- Målet är naturligtvis att patienter ska blir friska, men det är för tidigt att säga hur det utvecklas, säger Kurt Sköld.

Full kapacitet om två år

Han hoppas till en början kunna förlänga patientens livstid genom att bromsa sjukdomens framfart.

Med tanke på dagens dystra prognos för de här patienterna är det mycket värt.

Varje år får omkring 1 200 svenskar diagnosen hjärntumör. Man, kvinna, ung eller gammal - alla kan drabbas.

Hur farlig sjukdomen är beror på vilken typ av tumör det är frågan om och var den sitter.

De tumörer som utvecklas inne i själva hjärnvävnaden är ofta mer aggressiva. Dessa så kallade gliomer är snabbt växande och leder inte sällan till snabb död. Knappt hälften lever ett år efter diagnosen.

Trycket på Studsvik lär öka men läkarna tar nu i första skedet bara emot 15-20 patienter till. Därefter ska behandlingen utvärderas.

Först om två år räknar man med full kapacitet och ska då kunna ta emot cirka tusen patienter om året från hela Europa.

Caroline Hougner