Rädslan för våld ökar

Två av tre nätläsare är rädda för att drabbas

NYHETER

Rädslan för att drabbas av våld ökar i Sverige.

I en fråga på Aftonbladets nätupplaga på torsdagen uppger två av tre nätläsare att de är rädda för att drabbas av våld.

- Det är ett stort samhällsproblem, rädslan begränsar människors livskvalitet, säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet.

Foto: Andreas Hillergren
Jerzy Sarnecki

Mellan åren 1991 och 2001 ökade de anmälda våldsbrotten i Sverige med cirka 50 procent, från 90 342 till 141 309 anmälda brott.

Den faktiska siffran är troligen betydligt högre.

- Det sker kanske tio gånger så många brott som anmäls, säger Jerzy Sarnecki.

- Därför är det svårt att säga om antalet brott verkligen ökar, det kanske bara är anmälningarna som blir fler.

Det enda som säkert går att mäta är det dödliga våldet. Från 1960-talet fram till mitten av 1980-talet nästan fördubblades det dödliga våldet, säger Jerzy Sarnecki.

Sedan dess har siffran varit relativt konstant.

Begränsar livskvaliteten

Däremot uppger Jerzy Sarnecki att rädslan för att drabbas av våld ökat mycket markant under de senaste åren, vilket även Dagens fråga på aftonbladet.se visar.

- Det är ett stort problem eftersom det begränsar människors livskvalitet, säger Jerzy Sarnecki.

- Om man är rädd avstår man från att gå ut och då riskerar man att bli avskärmad från det sociala livet.

Rädslan för våld får också konsekvensen att människor skaffar vapen för att skydda sig. Framför allt gäller det unga pojkar, som går med i gäng och beväpnar sig med knivar för att känna sig mer trygga när de ger sig ut på stan.

Rädslan föder mer våld

- Det är självklart att det ökar riskerna för ännu mer våld.

När det gäller vapen är knivar absolut vanligast. Antalet knivskärningar har på ett längre perspektiv ökat påtagligt.

- Förr var det vanligare med trubbigt våld, i dag har knivskärningarna tagit över, säger Jerzy Sarnecki.

Även skjutvapen ökar, trots att de fortfarande är mycket sällsynta.

Anders Carlberg, ungdomsledare och grundare av Fryshuset, tycker inte att samhället gör tillräckligt för att förbättra situationen.

- Man gör väl ungefär fem procent av vad man borde göra, säger han.

- Det gäller att se till att problemägarna blir problemets lösning, som till exempel i vårt projekt Lugna gatan.

Andreas Alfredsson