Järven nytt offer för den norska jakten

NYHETER

Först skulle vargarna bort. Nu är det järvarnas tur.

Bara i år har Norge skjutit av en fjärdedel av hela den hotade stammen.

I flera fall med pistol.

Foto: STATENS NATUROPPSYN
Jagas med pistol Trots att Norge har åtagit sig att skydda järven leds den norska jakten med stöd av departementet för miljöskydd. Den skjuts även illegalt.

- Det här kan äventyra hela järvstammen, säger naturvårdschefen Klas Hjelm på Naturskyddsföreningen i Sverige.

Järven är skygg och svårräknad, men det beräknas leva 200-300 järvar i Norge och kanske bara 200 i Sverige.

En viss vandring mellan länderna förekommer.

I Sverige är järven fridlyst sedan 1969 och beskrivs som "starkt hotad". Endast mycket begränsad skyddsjakt på enstaka djur förekommer.

- Trots detta minskar stammen, sannolikt på grund av illegal jakt, säger Klas Hjelm.

Både Sverige och Norge har skrivit under Bernkonventionen, och har därmed åtagit sig att skydda den hotade järven.

Ändå leds den norska jakten av Direktoratet for naturförvaltning, med stöd av departementet för miljöskydd.

I flera fall har lyorna grävts ut och ungarna dödats.

I Dovre sköts två ungar och deras mamma nyligen ihjäl med pistol inne i boet.

50 har skjutits hittills i år

Enligt den norska tidningen Dagbladet har 16 djur dödats bara de senaste två veckorna. Totalt har 50 järvar skjutits i år.

Det kan bli fler. Flera personer har ansökt om att få skjuta den enda järv som just nu lever på Hardangervidda.

- Norge har en helt annan glesbygdspolitik än Sverige i det här fallet, säger Klas Hjelm.

En av orsakerna är att 1,5 miljoner får går lösa på fjället i Norge. Järven upplevs som ett hot mot dessa.

- Men de få järvarna kan inte slå någon stor andel av fåren, säger Klas Hjelm.

Men Norge resonerar på samma sätt som i fallet med vargarna.

- Uttaget av djur är försvarligt, säger statssekreterare Stein Lier-Hansen till Dagbladet.

Och även om det kan visas att Norge har brutit mot Bernkonventionen är det inte mycket som står på spel.

- Politiskt kan det förstås se illa ut, men något annat händer i praktiken inte, säger Klas Hjelm.

Markus Lutteman