Skräpmat gör barn aggressiva

Kraftiga svängningar i blodsockret påverkar psyket

NYHETER

Skräpmat gör barn oroliga och aggressiva.

Så kallade problembarn kan må bättre om de byter godis, chips och läsk mot frukost visar dansk forskning.

- Jag kan mycket väl tänka mig att det här med maten är en faktor som vi inte tänkt så mycket på. Vissa barn kanske är känsligare för det, säger Eva Callmer, nutritionist på centrum för tillämpad näringslära, CTN, till Aftonbladets nätupplaga.

Kostvägledning kan hjälpa skolorna att spara in på psykologhjälp och specialundervisning.

Svaret kan delvis ligga i den mat barnen äter.

För mycket chips, godis och läsk påverkar barnens psyke till det sämre. Det hävdar de kostexperter och forskare som sedan 1998 infört obligatorisk frukost för 42 svåranpassade och okoncentrerade barn på Midtbyens ungdomsskola i Århus.

Mindre sjukfrånvaro

Resultatet är uppseendeväckande med klart mindre sjukfrånvaro, färre konflikter och bättre koncentrationsförmåga hos de unga.

- Det är dessvärre en helt förbisedd problematik som inte många föräldrar och läkare tror på, att kosten kan påverka så mycket. De flesta förstår inte heller att aggressiva, oroliga barn kan förändras med hjälp av kosten, säger Jonna Deibjerg som i 26 år har arbetat som kostvägledare och även skrivit en bok om sambandet mellan kostvanor och hur barn mår, till den danska tidningen Politiken.

”Banala saker underskattas”

– Ofta tror jag att banala saker som mat, fysisk aktivitet och sömn underskattas när det gäller hur barn mår och orkar och skulle tas på större allvar, säger Eva Callmer.

Frukosten i den danska skolan har gett resultat för många av eleverna.

- Innan jag började kunde jag nästan inte läsa. Nu har jag gått här i över tre år och jag har lärt mig att läsa. Jag kan koncentrera mig bättre. Det är helt klart att det beror på att jag får något ordentligt att äta, säger 16-åriga Anita Lund, som tidigare drack tre liter Coca-Cola om dagen, till Politiken.

Sockerbalansen ur spel

Följderna av en dålig kosthållning blir inte bara kroppsliga utan även psykiska. Anledningen är att de sätter kroppens sockerbalans ur spel. Det leder till att hjärnan får för mycket socker på en gång och insulinproduktionen ökar. Då sjunker blodsockret kraftigt igen.

Svängningarna gör att hjärncellerna slutar fungera normalt och barnet blir okoncentrerat, irriterat och är omväxlande alltför trött eller stämplade som omöjliga och åker ur den ena skolan efter den andra och är på ständig kollisionskurs med livet.

Psykiatrisk diagnos

I värsta fall får barnet en psykiatrisk diagnos som medicineras.

Den nya forskningen har gjorts vid kostpedagogiskt center vid Bårings högskola.

I Sverige har ingen forskning gällande just ”problembarn” och matvanor gjorts men mer allmänt är det ett känt faktum att kosten påverkar välbefinnandet.

- Man har sett effekter i forskningen som visar att barnen blir lugnare och mer harmoniska när de äter mat med mycket energi. Man får lättare att koncentrera sig och det blir lugnare i klassrummet, säger Eva Callmer.

Kriminiella hade lågt blodsocker

I USA pågår en rad forskningsprojekt i ämnet, bland annat har man konstaterat att en stor grupp kriminella ungdomar hade för lågt blodsocker.

I Köpenhamn satsar nu politikerna på att skolor under en femårsperiod ska få bättre matvanor.

Annika Sohlander

ARTIKELN HANDLAR OM