Begrav miljövänligt - frystorka kroppen

Ny metod får stöd av Svenska kyrkan

NYHETER

Nu finns ett miljövänligare alternativ för att ta hand om avlidna än kistbegravning och kremering.

Kroppen frystorkas, blir till pulver och kan sen bli växtnäring.

Metoden får stöd av Svenska kyrkan.

Foto: THOMAS JOHANSSON
BRA FÖR NATUREN Susanne Wiigh-Mäsak har tagit fram den nya - miljövänliga - metoden att ta hand om våra döda.

- Vid begravningar säger man ju "av jord är du kommen, jord skall du åter varda", men tyvärr är det inte riktigt så i dag, säger biologen Susanne Wiigh-Mäsak, 44, som har arbetat fram den nya metoden.

Jordbegravning leder till att kroppen försvinner genom förruttnelse. Den processen äger rum djupt nere i marken där det inte förekommer någon mullbildning.

Vid kremering bildas bara aska.

- Om man vill att kroppen ska kunna bli till mull och ge grunden för nytt liv så krävs en annan väg, säger Susanne Wiigh-Mäsak.

Pulvret läggs i en torrkista

För att kunna lägga kroppen i det tunna mullbildande skiktet i jorden krävs att den är kvar i organisk form, men utan att ha för stor form.

- Ett sätt är att ta bort vattnet ur kroppen och det kan man lösa genom att frystorka kroppen i flytande kväve. Då får man ett frystorkat pulver som slutprodukt.

Pulvret läggs i en torrkista som begravs ytligt i mulljorden.

Intill kistan tänker sig Susanne att man kan plantera en valfri växt som man vill bli symboliserad som.

- När pulvret då bryts ner så plockas de molekyler som kroppen bestod av långsamt upp av växten. Ungefär ett halvår senare kommer då växten att bestå av samma byggstenar som kroppen en gång bestod av, säger Susanne Wiigh-Mäsak.

Hon tror att det kan bli lättare att förklara döden för barn. "Morfar blev en blomma."

Kremering påverkar luften

Men framför allt är metoden miljövänlig.

Kremering påverkar luften med rökgaser. Och vid förruttnelse blir kroppen inte jord utan bearbetas av bakterier och sopas så småningom iväg av grundvattnet. Den processen tar upp till 50 år, till skillnad mot ett halvår för förmultning.

Anders Eckerdal, domprost i Linköping, är positiv till den nya metoden.

- Hennes poäng är att ur miljösynpunkt hitta något som är bättre utan att samtidigt vara stötande ur etisk synpunkt. Och vi måste ju bejaka det som är bra för vår natur, säger han.

En pilotanläggning beräknas vara klar i höst, men flera hinder återstår.

I dag finns till exempel ett lagstadgat djup för begravning av kroppar i jorden. Detta djup ligger långt under förmultningsskiktet.

Markus Lutteman