LO:s etikregler – som gjorda för att strunta i

NYHETER

LO har bestämt sig för att bara placera sina pengar i företag som följer lagen.

Man dånar av häpnad.

LO:s styrelse har sedan kongressen förra året brottats med att utforma regler för hur man ska placera alla sina pengar. Enbart LO förvaltar över en miljard kronor. Till det ska läggas medlemsförbundens pengar liksom det pensionskapital som facken har delansvar för.

Efter nio månaders grubblande har klubban nu fallit i bordet. På tre sidor beskrivs vilka regler som ska gälla för dem som på fackföreningsrörelsens uppdrag förvaltar aktier.

Företagen ska följa lagar och regler.

Man ska undvika, observera endast undvika, att placera pengar i företag som begår miljöbrott.

Företagen ska respektera de mänskliga rättigheterna, FN-organet ILO:s konventioner liksom den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD:s uppförandekod för multinationella företag.

Resultatet av fem minuters jobb

LO:s placeringsregler är alltså en samling självklarheter som det i långsamt tempo kräver ungefär fem minuter att sätta på pränt.

Men vad händer om det visar sig att facken äger aktier i företag som inte ens respekterar dessa grundläggande regler? De nya LO-reglerna är utrustade med rejäla bakdörrar.

Huvudregeln är visserligen att aktierna i "starkt tveksamma bolag" ska säljas. Men först sedan företaget fått flera chanser att bättra sig. Och absolut inte om det handlar om stora innehav i företag med hög avkastning. De placeringarna rår inte ens tvångsarbete eller barnslaveri på.

Konstigt att inte LO skäms

Att LO vill använda sin ekonomiska makt i det godas tjänst är inte konstigt.

Vem vill inte det?

Att landets mäktigaste fackliga organisation inte tycker det är genant att presentera luftdokument är däremot jättekonstigt. Att man ska uppträda hyggligt och trevligt är vanligen inte något som måste skrivas ner.

Det är en förutsättning.

I LO:s normalstadgar slås fast att anslutna förbund ska verka för att samhällsutvecklingen leder till politisk, social och ekonomisk demokrati.

Det verkar vara en bättre vägledning till etiska placeringar än regler man kan strunta i så fort det börjar bränna i plånboken.

ARTIKELN HANDLAR OM