Skräckvisioner träffade mitt i prick

NYHETER

LONDON

Irländarnas rungande NEJ till Nice-fördraget kom som ett dråpslag för EU och dess planer på utvidgning. Men varför sa Irland nej?

Foto: AP
"Det är bara för oss att respektera folkets beslut", sa Irlands vice premiärminister Mary Harney.

Så här var det:

Förespråkarna för Nice-fördraget hade länge ett kraftigt övertag i alla mätningar. Minst 61 procent tänkte säga ja. Folket tycktes följa uppmaningarna från alla stora politiska partier, från handels- och näringslivet och inte minst från katolska kyrkan.

Men dagarna före folkomröstningen svängde det dramatiskt.

En sista mätning visade att JA-sidan hade 45 procent, NEJ-sidan 28 - och hela 27 procent hade inte bestämt sig.

Nu visar det sig att alla tveksamma anslutit sig till NEJ-sägarna.

54 procent ville att Irland skulle vägra skriva på avtalet.

Varnat för billig arbetskraft

Fördragsmotståndarna träffade mitt i prick med sina skräckvisioner under slutspurten.

De har varnat för att det neutrala Irland ska bli indraget i militära operationer. Den irländska regeringen har redan garanterat 850 soldater till EU-armén som ska samarbeta med Nato.

De har påtalat faran för jobben när billig arbetskraft och nya bönder strömmar in från nya medlemsländer.

Sist men inte minst har motståndarna sagt att Irland kommer att mista sina generösa EU-bidrag om tolv nya, fattigare länder släpps in i unionen.

Det räckte tydligen för att skrämma fram ett "nej tack".

Peter Wennman