En fråga om liv eller död

Miljökatastrof hotar om inte världen enas

1 av 3 | Foto: AP
ÖVERSVÄMNINGAR - OCH TORKA Växthuseffekten kan - om inget görs för att hejda den - om 50 år orsaka miljökatastrofer jorden runt. Översvämningar kan innebära att länder som Bangladesh och öriken i Stilla havet försvinner helt när havsytan stiger. Samtidigt hotar svår torka i de länder där det redan i dag är vattenbrist.
NYHETER

Epidemier, massflykt och länder som dränks av vattenmassor.

Mänskligheten hotas av bilar och industrier som spyr ut avgaser.

I helgen träffas Europas ledare i Göteborg för att skapa en miljövänligare värld.

- Något måste göras nu. Det är en fråga om liv eller död, säger Michael Tjernström, professor på Stockholms universitet.

Växthuseffekten gör att jorden blir varmare. Enligt FN:s klimatpanel ökar medeltemperaturen med 2,6 grader till år 2100. Konsekvenserna blir dramatiska.

Redan om 50 år ger värmen mer regn och fler översvämningar i vissa delar av världen. Länder som Bangladesh och öriken i Stilla havet försvinner helt när havsytan stiger. Mellan 100 och 200 miljoner människor kan drivas på flykt.

Samtidigt drabbas länder som i dag lider av vattenbrist ännu hårdare av torka.

Hittills har miljöproblemen drivit 25 miljoner människor från deras hem. Om inget görs kommer de stora flyktingströmmarna att förvärras i framtiden.

- Vi kan inte sitta i Sverige och två våra händer samtidigt som folk i andra delar av världen går under. Det finns länder där det här är en fråga om liv eller död, säger Michael Tjernström.

Han är professor på Meteorologiska institutionen på Stockholms universitet och ingår i Sweclim som studerar förändringar i klimatet.

Värsta miljöbovarna: 650 miljoner bilar

Viktigast är att minska utsläppen från bilar, de allra värsta miljöbovarna. I dag rullar 650 miljoner fordon på världens vägar - om 25 år beräknas de ha ökat till det dubbla.

Men politikerna som ska träffas i Göteborg kan inte stoppa koldioxidutsläppen helt. Arbetet handlar i stället om att bromsa utvecklingen. Problemet är att åsikterna om vad som måste göras går isär. Särskilt EU och USA står långt i från varandra i klimatfrågorna.

Så när EU med Göran Persson i spetsen på torsdag välkomnar president George W Bush till Göteborg är målet att reda ut om det går att närma sig varandra.

- Göteborg blir det första riktiga tillfället att känna Bush på pulsen och ta reda på hur vi går vidare när vi tycker så olika om Kyotoprotokollet, säger Jan Ström, informationschef på statsrådsberedningen.

Kyotoprotokollet är ett dokument där i-länderna förbinder sig att minska koldioxidutsläppen med 5,2 procent till 2010. Men USA tycker att målen är för högt ställda och hotar därför att hoppa av.

På fredag diskuterar EU-topparna en miljörapport som kommissionen, EU:s regering, tagit fram på uppdrag av Europeiska rådet. Rapporten tar upp en rad miljöproblem och ger förslag på åtgärder:

Handlingsplan kan dröja

Den tunga trafiken på vägarna måste minska, i stället bör transporter ske till sjöss eller på järnväg. Dessutom vill kommissionen gå ännu längre än Kyotoprotokollet i kampen mot koldioxiden.

Förhoppningen är att mötet i Göteborg ska leda till en handlingsplan med tidpunkter för när och hur miljön ska förbättras. Men när Europas miljöministrar träffades i Luxemburg förra veckan fanns tecken på att det kan bli svårt att enas kring konkreta åtgärder.

Förklaringen är tidsbrist. Kommissionens miljörapport skulle ha lämnats i februari men kom först i maj. Medlemsländerna har därför fått kort tid att förbereda sig.

FAKTA Växthuseffekten

Aftonbladet fortsätter bevaka kommande EU-toppmötet nästa vecka. I dag granskar vi frågan som de europeiska ledarna ska diskutera: klimatförändringarna. EU kommer att få en tuff match mot amerikanske presidenten George W Bush. Han har deklarerat att USA inte vill minska sina utsläpp enligt Kyotoprotokollet.

Åsa Erlandson

ARTIKELN HANDLAR OM