”Vi var bara 20 mot dem”

Skadade hundföraren: Vi fick ingen kravallutrustning

1 av 2 | Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM
I torsdags startade kravallerna i Göteborg när polisen gjorde en inbrytning på Hvitfeldtska skolan. Polisen hittade slangbomber, gatsten och andra vapen.
NYHETER

GÖTEBORG

Han hade ingen kravallutrustning, ingen sköld.

Men när den svarthuvade mobben slog sönder Avenyn stod han i främsta ledet.

- Vi skulle vara den goa polisen som folket ville ha.

I dag sitter polismannen Anders Månsson, 35, med sönderslagen arm och tycker att polisledningen varit naiv.

Han sitter i soffan hemma i Ytterby, utanför Göteborg, och försöker hälla upp kaffe. Armen bröts på två ställen och är gipsad upp till armhålan i 90 graders vinkel. Det gör djävulskt ont men han måste träna armen.

Anders Månsson, 35, var med när hela Avenyn sattes i brand och dagen innan, vid inbrytningen på Hvitfeldtska skolan där allt startade.

- Skolan är helt sönderslagen, välta skåp, sönderslagna bord och inventarier, fönster, allt. Det kommer att kosta flera miljoner att få skolan i ordning, säger Anders Månsson.

Fick ta skydd bakom kolleger

Skolan söktes igenom med polishundar.

- Där fanns slangbomber, massor av sten och vapen. I kemisalen hade de kommit över olika slags vätskor som man bara behöver lite fantasi för att förstå hur man kan använda, säger Anders Månsson.

Han kommer aldrig att glömma stenregnet som mötte dem vid inbrytningen i skolan. Hundratals stenar. De första fick hästarna ta emot.

- Sedan skyddade kollegorna med sköldar oss hundförare som inte har mer än batong i handen. De offrade sig för att rädda oss, säger Anders Månsson.

- Regnet av stenar var helt otroligt. Jag tänkte hur i helvete ska det här sluta. Det går inte att jämföra med något jag varit om någonsin.

Anders Månsson reagerade över hur unga många av de inblandade var.

- Det var så märkligt. Småtjejer som grät. Jag undrar vad de tänkte med och om de visste vad de satt i gång.

- De menade att det var polisen som startade det hela genom att provocera ungdomarna. Men det tycker inte jag.

Anders Månson är kritisk mot sin ledning.

- Vi inom specialstyrkorna, hund- häst och piket trodde att det skulle bli värre än vad ledningen ville tro. Göteborgsmötet skulle ju bli det snälla mötet och vi skulle vara de snälla poliserna med mössa och batong.

Specialstyrkorna ansökte om att få använda tårgas, men fick avslag.

- Vi fick tjata till oss skydd, till slut fick vi knä- och axelskydd. Helst hade de velat att vi bara skulle ha mössa och batong.

Så kom kravallerna som gjorde att Anders sitter med armen avslagen på två ställen.

Natten mot i fredags började Anders och hans kollegor förstå vilka de hade att göra med. Det var inga vanliga demonstranter - det var huliganer, organiserade ligister som inte drog sig för att bruka våld, trots alla diskussioner och löften.

De bad cheferna om mer folk.

På morgonen står han beredd, med sin hund, bredvid demonstrationståget på Södra vägen.

Till en början går de vanliga demonstranterna först i ledet - men de svarthuvade trycker på.

- Plötsligt var alla längst fram svartklädda och med huvor, berättar Anders.

Han får order om att gå in mellan kravallstaketet och demonstranterna längst fram.

- Vi var 20 hundförare - och de var hur många som helst.

En av hundarna bitar en demonstrant i benet, men Anders säger:

- Jag tyckte inte vi var provokativa. Ingen satte sin hund på någon demonstrant. Jag står med batongen i ena handen och hunden i andra.

"Konstigt att ingen fattade"

Då kommer en aktivist med en påk.

- Jag hann bara få upp handen, säger Anders.

Han förstod inte först att armen var av. I larmet skrek han efter hjälp med att få på skyddet.

- Jag kunde inte sluta. Vi behövde alla hundar vi kunde få, det höll på att spåra ur. Det skreks order på radio. Stenar kastades och påkar slogs. Hästarna kom in för att dela på demonstranterna.

- Det var krig på Göteborgs gator. Ett meningslöst våld som ingen av oss kunnat föreställa sig, säger Anders.

- Vi i specialstyrkorna skulle ju överhuvudtaget inte synas. Det skulle bli ett sånt trevligt toppmöte. Det viktigaste var att hålla demonstranterna från svenska mässan och delegaterna - inte att skydda göteborgarna.

- Konstigt att ingen fattade. Och naivt. Vi har öppnat våra gränser mot Europa. Det som händer i Nice händer naturligtvis här också.

Poliserna blev hyllade som hjältar

Göteborgarna hyllade i går kväll polisen som hjältar. Varje poliskolonn som marscherade förbi på Avenyn möttes av applåder och bravorop.

Jessica Ritzén

ARTIKELN HANDLAR OM