"Jag förlorar alltid"

Thorsten Flinck: Därför fick jag sparken från Dramaten

Foto: PONTUS TIDEMAN
HÄR TOG KARRIÄREN FART "Det gör ont att bli sviken när man inte har sin rustning på. Alla biter mig i handen. Utom Mikael Persbrandt. Han är en mycket bra person", säger Thorsten Flinck. Sergels Torg i Stockholm är en central plats i Goltuppen, tv-serien där han fick sitt genombrott 1991. I kväll sänds den i repris.
NYHETER

Thorsten Flinck har fått sparken från Dramaten.

- Ingrid Dahlberg sa upp mig. Hon sa att jag var narkoman och att folk är rädda för mig.

- Men jag knarkar inte. Jag tog ett blodprov som visar att jag är ren. Hon har dragit kjolen av sig själv. Riktigt djävla ordentligt!

I dag börjar reprisen på Goltuppen, Leif G W Perssons serie om kriminella i Stockholms undre värld, från 1991. I rollen som stark, snygg och hård brottsling fick Thorsten Flinck sitt genombrott för den stora publiken.

Men själv tänker han inte titta.

- Jag tycker inte om att se mig själv. Jag har gjort en 30 tv-produktioner, men jag tittar aldrig på dem.

Han uppskattar skönheten hos den man han var då. Men han gör tummen ner för sin egen insats som skådespelare.

- Jag var usel. Allt det jag gör i Fadren kämpade jag som ett djur för att göra i Goltuppen. Då var jag en ponny. Såg du mig i Fadren? Nu är jag en ardenner.

- En pojke, med samma blick som nu, men så oförstörd. Jag var så full av illusioner, jag ville vara tuff, jag hade drömmar, jag ville bli moviestar. Jag litade på människor.

Du låter desillusionerad.

- Jag förlorar alltid. Även när jag vinner.

Thorsten Flinck har röd slips och svart kostym köpt på krita. I händerna har han en flagnande cigarr och en nyköpt cd-skiva med Totta Näslund, i kavajfickorna en dosa snus och ett brev från någon som vill ha pengar.

Vill ha jobbet kvar

I maj gick Dramatens chef Ingrid Dahlberg ut och sa att hon skulle säga upp Thorsten Flinck om han inte lade in sig för behandling av sitt missbruk.

- Det gäller fortfarande. Vi har gjort det av omsorg om vår personal, säger Ingrid Roos, presschef på Dramaten.

Thorsten Flinck är rustad för strid.

- Jag vill ha kvar mitt jobb. Jag vill vara på en teater som har kunskap. Det har Dramaten.

- Det är klart att jag är narkoman, har man en gång varit det, är man det alltid. Men jag är ingen aktiv narkoman.

- För tre veckor sedan tog jag blodprov hos min husläkare. Det visade att jag inte har några narkotiska preparat i kroppen. Jag har varit uppe hos Ingrid Dahlberg för att ge det till henne, men hon har semester.

- Om jag skulle gå på den behandlingen hon vill, typ Nämndemansgården, skulle de börja med att proppa i mig en massa valium och grejer och sedan trappa ner på dosen. Men det behövs inte. Jag är ren. Varför ska jag börja ta en massa valium, när jag aldrig tar några nu.

- Jag har tänkt gå på efterbehandling på Checkpoint här i Stockholm. Det är ett ställe jag verkligen kan rekommendera. Men Ingrid Dahlberg tycker inte att det är nog.

Han tycker inte att han har problem med alkohol, även om han tror att en drogterapeut skulle vara av annan åsikt.

- De första två åren drack jag en vinare om dagen, nu har jag gått ner till en halv.

Spelar in "Sökarna 2"

Plötsligt går han nära. Ett par decimeter från mitt ansikte. Han talar med hög röst. Så backar han, sänker rösten och kallar det för ett "pedagogiskt utbrott", att anta en roll för att få igenom sin vilja. Säger att det är Ingmar Bergmans ord. Han förstår inte varför folk är rädda för honom.

- Jag är världens snällaste människa.

Flinck är en febril person med stora planer.

- I dag har jag spelat in Sökarna 2. Vi har varit på Skeppsholmen. Och gjort en skottlossning på Östermalm.

- Vi ska göra klart den där filmen. I morgon ska jag göra en grej för radion. I augusti ska jag göra Balladen om fängelset i Reading av Oscar Wilde på Confidencen. I höst ska vi göra folklustspelet Änkeman Jarl av Vilhelm Moberg på Maximteatern, som fars, komedi och svart drama. Fast kontraktet är inte klart än.

Christina Vallgren

ARTIKELN HANDLAR OM