Aligül var korvgubbe i tio år – nu är han läkare

NYHETER

Aligül Kirik hörde till de oönskade.

Men efter tio år som korvgubbe är han plötsligt välkommen att arbeta som läkare igen.

–Varför tar man in utländska doktorer när det finns arbetslösa läkare här? undrar han.

Foto: Peter Knopp
Efter tio år gör nu Aligül Kirik svensk läkarpraktik på Ulleråkers psykakut. Målet är att bli kardiolog.

För många är diskussionen om att importera arbetskraft ett hån.

Aligül Kirik från Turkiet vet hur det känns att inte bli accepterad. 1990 kom han till Sverige av politiska skäl och för att förenas med familjen.

Med sig hade han en studietid som toppstudent, sex års läkarstudier och två års praktik.

Men att få svensk läkarlegitimation blev alltför svårt.

– Jag klarade språkprovet 1993 och började söka jobb.

Han skickade sin meritförteckning till 50–60 sjukhus. Inte en enda kallade till intervju.

Fick sjukhusjobb – som städare

– Det som knäckte mig mest var sjukhuset som erbjöd plats på städsidan – trots att läkarbristen var stor.

Algül Kirik tappade självförtroendet och motivationen.

Att ta Socialstyrelsens nödvändiga kunskapsprov för läkare var en omöjlighet utan någon introduktion till svensk sjukvård.

– Dessutom fick man bara två chanser.

I stället köpte han ett gatukök i Uppsala. Aligül Kirik kämpade för att få ihop ekonomin, gifte sig och fick två barn.

”Jag förlorade mina bästa år”

1999 hörde han talas om ett projekt för arbetslösa utländska läkare. Det kombinerade praktik och teori och förberedde läkarna för kunskapsprovet.

– På ett sätt ångrar jag att jag inte tog provet tidigare. Men det svåra är inte provet utan självförtroende som knäcks och att man saknar kulturell kunskap om det nya landet.

– Jag förlorade mina sju bästa år.

De flesta andra läkare som Aligül Kirik mötte på projektet hade varit här 9–10 år utan att jobba inom yrket.

När Göteborg ville rekrytera läkare från Polen visade en inventering att det redan fanns 90 invandrade läkare utan jobb.

En politik som tillåter importerad arbetskraft på alla nivåer tror han kan slå just mot arbetslösa invandrare.

– Det viktiga är att få kontakter och lotsas in i systemet. Hjälp de nyanlända direkt så kommer de att trivas bättre.

Men för Aligül Kirik har livet vänt.

– Nu känner jag mig stolt igen – och det är bra för mina barn.

Ylva Bergman