– Mina föräldrar visste inte att jag var gay

1 av 2 | Foto: Maria Östlin
NYHETER

Stämmer det att du har lidit av anorexi?

– Jag vet inte om det var anorexia. Det berodde på att jag under några år levde i ett otroligt destruktivt förhållande som jag mådde dåligt av. Och sen lossnade det med Barbados samtidigt. Det blev för mycket. Otroligt mycket jobb, så var man ung och osäker och slogs när man kom hem. Kroppen slutade fungera. Jag åt inte och försökte hålla uppe en fasad inför skivbolag, publiken och alla. Jag gick ner i vikt, otroligt mycket.

Och vad hände?
De slängde ut pojkvännen och tog hem mig till Borås

– Mina föräldrar visste inte att jag var gay, trots att jag bodde med den där pojkvännen som slogs. Men mina vänner såg att det gick totalt åt helsike. Så de ringde hem till mina föräldrar och sa att om inte de tog hem mig skulle jag gå under.

Hur reagerade dina föräldrar?

– Grejen att jag var gay var inte det stora utan att jag mådde så dåligt. Det gjorde dem förbannade. De slängde ut pojkvännen och tog hem mig till Borås och där fick jag bo i några månader. Vila upp mig, prata och gråta och berätta vad den där människan gjort samtidigt som jag fick äta morsans mat.

Och nu lever han i ett allt annat än destruktivt förhållande. Nyförlovad är han också.

Varför har ni förlovat er?

– För mig är det ett bevis. Jag vill ju helst ställa mig och skrika till hela världen att jag har världens bästa man. Och det var ett sätt att fördjupa vårt förhållande och visa att vi hör ihop och alltid kommer höra ihop. Det var inget gay-statement. Det var självklart.

Vill du ha barn?

– Andreas är otroligt barnkär och jag är också barnkär – oftast. Det ät otroligt kul med barn tills de börjar skrika och det är dags för blöjbyte. Då är det inte roligt längre. Det blir ju lite trixigt att skaffa barn. Men jag är ärligt talat inte så säker på vad jag tycker om att homosexuella skaffar barn.

Inte?

– Nej, jag tycker det är självklart för varje människa att bestämma vad de vill ha för liv, men så som Sverige och samhället ser ut i dag? Man måste inse att barnet kan få det tufft med två pappor eller två mammor. Men det kanske ändras snart. Så jag är absolut för att homosexuella ska få skaffa barn och testas som adoptivföräldrar men jag vet inte hur jag själv ställer mig till det. Jag är nog för ung, tror jag. Det blir en hund eller katt i stället. Det är första steget och en lagom dos.

Vilka insikter har du gjort?

– Vilka djupa frågor! Jag måste framstå som världens? Insikter? Först och främst det här med att acceptera sig själv som gay. Det är det största jag gjort. Det var ingen lätt grej att hitta den botten i sig själv, som gjorde att man kunde säga: okej, jag är gay, men jag är samma Magnus ändå. Det var nästan svårare för mig själv att acceptera det än för folk runt omkring mig. Jag var den som hade mest ont av när folk började fråga och prata om hela gay-grejen. Men den största insikten är nog ändå att acceptera att jag aldrig kommer bli någon Svensson med fru och radhus och Volvo och hund.

Man kan väl vara Svensson med man och radhus och hund och bil? Du är på god väg.

– Ja, det är ju den insikten jag gjort nu. Jag blir en Svensson med man och hund.

Säger han och verkar stolt över det. Faktiskt. Så lycka till. Det enda som behövs är lite övning i hantverks- och trädgårdsarbete. Men det får han inte hos mig. Fotografen Maria har kommit och hon förstår inte alls charmen med att fotografera Magnus och

Andreas i arbete. Så hon fotograferar dem i vattnet och i hängmattan medan jag sågar och målar stugan. Så kan det gå.

Chatta med Magnus

På tisdag klockan 13 kan du chatta med Magnus på Aftonbladet.se.

Caroline Giertz

ARTIKELN HANDLAR OM