Kritik mot SVT: För lite tid om handikappade

NYHETER

SVT lyfter inte fram handikappfrågor - trots att de har skyldighet att göra det.

- När handikappade gestaltas är det oftast i stereotyper - som hjältar eller offer, säger Karin Ljuslinder som doktorerar i ämnet.

Handikappade gestaltas ofta som stereotyper i SVT säger medieforskaren Karin Ljuslinder.

Medieforskaren vid Umeå universitet har studerat drygt 2 000 tv-program under 40 000 sändningstimmar .

Handikappfrågor får 1-2 promille av tiden

Bara 1-2 promille av den årliga sändningstiden tar upp handikappfrågor - lika lite som 1956.

- Det är en mycket begränsad bild av funktionshindrade med tanke på att det i sändningsavtalet med staten finns en särskild paragraf som uppmanar public service-medierna att ta hänsyn till just handikappgruppen.

Även när tanken är god kan det bli fel, menar Karin Ljuslinder.

- Det finns en seriös intention hos SVT att gestalta funktionshindrade där man lyfter fram att de är människor som alla andra. Men avsikten hamnar ofta i kollision med journalistiska regler som säger att man ska belysa det unika, sällan det vardagliga och normala. Resultatet blir att handikappade framstår som avvikande.

Även om rullstolsbundna förekommit flitigt i de senaste årens såpor så är det sällsynt att det är de rullstolsbundna själva som får spela sådana roller.

- Ändå är det många av dem som gått scenskolor.

Forskaren efterlyser också fler funktionshindrade som föräldrar, tävlingsdeltagare eller programledare i SVT.

- Om de får vara med i dag så är det för att de är kända av någon annan anledning. Som Thomas Fogdö.

Britt Peruzzi