USA stoppar FN-styrka

La in sitt veto mot fredsbevarande styrka i Bosnien

NYHETER

NEW YORK

USA lade på söndagskvällen in sitt veto mot en förlängning av FN:s polisuppdrag i Bosnien.

  Det var andra gången i FN:s historia som ett fredsbevarande FN-uppdrag stoppades genom ett veto i säkerhetsrådet.

Bakom vetot ligger striden om den nya Internationella brottmålsdomstolen (ICC) som inrättas officiellt i nederländska Haag på måndagen. USA hade krävt att deltagare i FN:s fredsbevarande uppdrag skulle undantas från eventuella åtal inför ICC.

  När inte säkerhetsrådet gick med på detta valde USA att med sitt veto stoppa en förlängning av mandatet för FN-styrkan Unmibh, som utbildar poliser i Bosnien.

  USA:s FN-ambassadör John Negroponte sade att USA hade nyttjat sitt veto "med stort beklagande". USA har bidragit och kommer i fortsättningen att bidra till att upprätthålla fred och säkerhet på Balkan och runtom i världen, sade han.

  - Men vi tänker inte be dem (USA:s FN-soldater) att acceptera den extra risken att utsättas för politiskt motiverade åtal inför en domstol vars domsrätt över vårt folk inte accepteras av USA:s regering, sade Negroponte enligt Reuters.

Inte Sfor

  Vetot gäller Unmibhs 1 536 personer, och inte den Natoledda fredsstyrkan Sfor, som har 19 000 soldater i Bosnien. Bosniens utrikesminister Zlatko Lagumdzija bedömde därför inte att det amerikanska vetot skulle få "direkta negativa konsekvenser på Balkan eller i Bosnien".

  - Det viktigaste för oss är att Sfor fortsätter att fungera med full kapacitet, sade Lagumdzija.

  Unmibh inrättades 1995 för att skapa en multietnisk bosnisk polisstyrka efter det tre år långa inbördeskriget. Att USA nekar till en förlängning innebär att ett FN-uppdrag för andra gången stoppas genom ett veto i säkerhetsrådet, uppgav FN-källor. 1999 måste styrkan i Makedonien avvecklas i förtid eftersom Kina med sitt veto stoppade en förlängning.

  USA:s krav på straffrihet för sina FN-soldater utomlands betraktas av de flesta diplomater som ett ideologiskt motiverat försök av en isolationistisk, konservativ amerikansk regering att sabotera arbetet för ICC.

  Brittiska och franska FN-ambassadörer påpekar att USA:s farhågor är ogrundade eftersom FN-soldater som missköter sig ändå alltid skickas hem för att prövas av hemlandets rättssystem.

Nya beslut i juli

  Det är osäkert om USA tänker försöka sätta käppar i hjulet för fler FN-operationer. Säkerhetsrådet måste i juli fatta beslut om eventuell förlängning av fyra andra FN-insatser. I tre av fallen gäller det länder bortom ICC:s räckvidd, eftersom dessa inte har godkänt domstolen. Den fjärde operationen är verksam på den omtvistade Prevlakahalvön mellan Kroatien och Jugoslavien och har ingen amerikansk personal.

  Den största USA-kontingenten i någon FN-operation är 549 av de 4 400 FN-poliserna i Kosovo. Men det mandatet har inget slutdatum och diplomater tror inte att USA skulle kunna få med sig nio andra medlemmar i säkerhetsrådet, vilket skulle krävas för att lägga ned uppdraget. Den enda möjligheten för USA i det fallet är att ta hem sina poliser.

  Kina och Ryssland, som liksom USA är permanenta medlemmar av FN:s säkerhetsråd, är också motståndare till ICC.

TT-AFP