Fest och pest

Dubbla känslor inför nationaldagen i USA

NYHETER

NEW YORK

4 juli, USA: s nationaldag, i dag handlar om två saker:

patriotism och paranoia.

Stjärnbaneret vajar medan paraderna sniffar efter senapsgas.

Foto: AP
I FLAGGFABRIKEN Megan Sondles och hennes kolleger kör tiotimmarsskift inför nationaldagen. I dag ska alla visa att de är stolta amerikaner.

Patriotismen exploderade i ett redan extremt patriotiskt land efter terrorattackerna den 11 september.

Bilar, fönster och hus tapetserades med den amerikanska flaggan. Invånarna i den amerikanska, rotlösa smältdegeln enades hårdare än någonsin mot en gemensam fiende.

Sedermera, i mars i år, plockades många - långt ifrån alla - flaggor ner. Läget hade blivit mer komplicerat och även i USA är det kollektiva minnet kort. Saker återgår till det mer normala.

- Frågan gick över i en mängd sidodiskussioner, vem som visste vad och om attackerna hade kunnat undvikas och så vidare, säger Olle Wästberg, svensk konsul i New York.

4-juli-firandet - som hyllar självständigheten från Storbritannien 1776, "Independence day" - blir dock ett festligt inferno i rött-blått-vitt, späckat med stjärnor, parader, stora ord och "God bless America", större än någonsin.

I dag ska alla visa att de är amerikaner och att de är stolta över det.

- Flaggan har då fått bli en enande symbol för en oerhörd massa saker i ett ungt land som saknar rötter och traditioner. Till skillnad från i Europa där patriotismen för många är förknippad med de två världskrigen som drev ut ett stort antal människor till krig och död, säger Olle Wästberg.

Folk är rädda

Samtidigt är den 4 juli en mycket symboliskt laddad dag och FBI har varnat de lokala polisdistrikten för terrorattacker.

New York patrulleras av militär, på marken och i luften, och bevakas av säkerhetskameror och detektorer för att upptäcka radioaktivitet.

Säkerhetskontrollerna är hårdare än någonsin i New Yorks historia.

Trots det är människor rädda, speciellt här på Manhattan. Vi vet att vi bor i "the bulls-eye" och ingenting säger att USA:s fiender inte kan slå till på samma plats igen.

Trots att det är 38 grader varmt.

Stödet för president George W Bushs krig i Afghanistan är fortfarande stort, och 70 procent av medborgarna stöder Bushs sannolika attack mot Irak.

Skämten om hans intellektuella kapacitet har förändrats: "Bush läser inte böcker, han skriver historia", säger man i dag.

Europa kritiserar

Än så länge höjs få röster mot USA:s terroristlagar - som gör att misstänkta "terrorister" kan hållas utan bevis - eller "patriotlagen" - som den 24 oktober gav staten befogenhet att bryta sig in i medborgarnas privata bostäder och datorer och att på bibliotek undersöka medborgarnas låneregister.

Den kritiken kommer ännu från Europa. Bedömare anser dock att stödet kan försvinna snabbt vid första större militära motgång.

Basebollpatriotism

Men patriotismen ifrågasätts även här.

- Det är ytlig patriotism, säger John Brown, 60, en Norman Mailer-liknande herre i sanitetsbraschen som sitter i baren på restaurang Carmine"s på Broadway, ett av filmskaparen Woody Allens stamställen.

John Brown, flitig läsare av den intellektuella tidskriften New Yorker, beskriver sig själv som konservativ och republikan.

- Gå ner till Times Square och leta reda på en andra världskriget-veteran utan ben i rullstol och fråga honom om vad han tycker om de här flaggviftarna. Det är solskenspatriotism, basebollpatriotism. De skulle inte ställa upp om de blev inkallade till krig.

I dag, tror jag dock, är de hårda New York-borna glada om de överlever. Med eller utan flagga.

Fredrik Virtanen