Vänstern vill satsa på nya lägenheter

NYHETER

VISBY

Vänsterpartiet vill att 40 000 nya lägenheter per år under tio år ska byggas.

Hälften ska vara hyresrätter och få investeringsbidrag, vilket kostar runt fem miljarder kronor per år.

Vänsterpartiet inledde den politiska veckan i Visby på söndagen med en kostsam present till väljarna. Vid en presskonferens i Almedalen med Gudrun Schyman och Owe Hellberg, bostadspolitisk talesman, presenterades rapporten ''Släpp ungdomarna fria - bygg bostäder nu!''

Några ekonomiska kalkyler fanns inte med i rapporten och flera frågor tog upp hur det bostadspolitiska programmet ska finansieras.

Mindre arbetslöshet

Enligt Gudrun Schyman finns nyckeln till finansieringen i en minskad arbetslöshet.

- Ju mer vi kan få ner arbetslösheten ju större reformutrymme finns det. Och i motsats till andra partier vill inte vi sänka skatten, sade hon.

Owe Hellberg hänvisade till att bristen på bostäder hämmar tillväxten och till att ett bostadsbyggande på 40000 om året ger ökade momsintäkter för staten på sex miljarder kronor. Vänsterpartiet vill också bland annat införa ett nytt stöd för ombyggnation så att 30000 lägenheter kan rustas upp.

Något tusental personer samlades senare på kvällen för att lyssna till partiledarens avslutningstal. I det efterlyste Gudrun Schyman en politisk samling kring partiets nya bostadspolitiska mål.

- Det är nog pratat, vi måste börja bygga, sade hon och vände sig emot att bostaden blivit en handelsvara vilken som helst.

- Unga människor lider av att inte kunna flytta hemifrån och föräldrarna av att inte bli av med dem, sade hon och möttes av skratt och applåder.

''Ekologisk skuld''

Sitt seminarium ägnade vänsterpartiet traditionsenligt åt miljön. Jonas Ringqvist och partiets arbetsgrupp för rättvist miljöutrymme hade tagit fram skriften ''En värld att dela - internationell solidaritet genom rättvist miljöutrymme''.

Skriften tar upp de orättvisor som råder mellan fattiga och rika, mellan män och kvinnor, inom och mellan länder när det gäller användning av naturresurser.

En genomsnittlig svensk konsumerar hundrafalt så mycket som människor i fattiga länder, en genomsnittlig medborgare i USA använder i sin tur betydligt mer än en medelsvensk. Mönstret är detsamma för energi, träråvara, livsmedel, textilier, koldioxidutsläpp.

- Vi har en ekologisk skuld till u-länderna. Om vår överkonsumtion sätts i relation till den u-ländernas ekonomiska skuld, då är det vi som står i skuld, sade Ringqvist.

Lillemor Idling/TT