IRA ber om ursäkt - efter 30 år

”Det var aldrig vår mening att döda icke stridande”

Foto: AP
BLODIGA FREDAGEN 1972 För första gången i IRA:s historia ber nu den nordirländska terrororganisationen om ursäkt för följderna av ett av sina bombdåd. Inför 30-årsdagen för den så kallade blodiga fredagen – den 21 juli 1972.
NYHETER

LONDON.

I dag firas ett tragiskt jubileum.

Det är 30 år sedan den blodiga fredagen – Bloody Friday – på Nordirland.

Vid 21 bombattentat dödades 9 personer och 130 skadades.

För några dagar sedan bad IRA, den republikanska irländska armen, om ursäkt för de civila offer som dödats i deras attacker genom åren.

Ursäkten kom inför 30-årsdagen av ”Bloody Friday” den 21 juli. Det här datumet 1972 dödades 9 personer i 21 bombattentat utförda av IRA runt om i Belfast.

I sin ursäkt skrev IRA att man framför sina uppriktiga ursäkter till offrens familjer där offren kallades för ”icke -stridande”.

”Det var aldrig vår intention att skada eller döda någon ’icke stridande’. Verkligheten är att det blev resultatet av våra aktioner vid det här och rader av andra tillfällen.”

Som ett slagfält

Under en timme och 15 minuter var stora delar av Belfast som ett slagfält.

När bomberna exploderade utbröt kaos, människor sprang åt alla håll för att söka skydd eftersom ingen visste var nästa bomb skulle explodera.

– Det var omöjligt för någon att känna sig säker, berättade ett vittne då.

De två kraftigaste bomberna exploderade utanför Oxford Streets busstation och den andra utanför affärerna på Cavenhill Road i norra delen av stan.

77 kvinnor och barn

Vid stationen dödades fyra anställda vid ett bussbolag och två soldater. På Cavenhill Road dog två kvinnor och en 14-årig skolpojke.

Av de skadade var 77 kvinnor och barn som var ute och handlade i centrala stan.

En polisman berättade i en BBC-dokumentär nyligen om sina upplevelser:

– Man kunde höra människor skrika och stöna. Det första jag såg var en människas överkropp som låg mitt på gatan.

Vapenvilan upphörde

Bloody Friday utlöstes delvis som en effekt av ”Bloody Sunday” när ett fallskärmskompani dödade 13 demonstranter i Londonderry.

Efter ”Bloody Sunday” fick IRA många fler medlemmar och sympatisörer och i juni utlystes en vapenvila för att IRA skulle kunna förhandla med den brittiska regeringen. Förhandlingarna ledde ingenvart och vapenvilan upphörde.

Det blodigaste året

IRA trodde att ”Bloody Friday”-attackerna skulle få effekten att ett normalt liv blev omöjligt och att man skulle få ett gehör för sin kampanj.

Men det fick rakt motsatt effekt och konflikten trappades upp.

1972 blev det blodigaste året under konflikten på Nordirland. Mot slutet av året hade 496 personer dödats i olika attacker - 258 av dem var civila.

Leif Kasvi